TIDENS GÅNG
(text, musik Tore Berger)
Nu flyr minuterna Nu flyger dagarna Nu flyger höstens blad och klirrar plötsligt sprött av is Och runt vår tillvaro sprider sig tystnaden Dammet som lägger sig på vittnesmål och protokoll Nu flyr minuterna Nu flyger dagarna Nu kommer nätterna med rökar under stjärnorna Någon som närmar sig andas ett ögonblick Värmen som immar sig mot mörkret över skogarna Om dagen skrämmer verkligheten tankarna på flykt förbindelserna bakåt bryts och fällan slår igen Men kroppen rör sig punktligt i sitt rum av ren rutin när allting ställs i ordning för problemen av igår När allting ställs i ordning för problemen av igår blir sommaren ett genombrott på väg mot ingenting I vinden ifrån havet viskar gräset ömt farväl Jag mönstrade som jungman på en gisten galeas Jag mönstrade som jungman på en gisten galeas och hälsades med skratt av skutans redlöse kapten Bland stjärneblänk och irrbloss navigerar jag alltjämt Vem bär min svarta kista när jag kommer hem från sjön Vem bär min svarta kista när jag kommer hem från sjön när trädens brus och havets dån är delar av mitt blod Vem ler och tänder lyktan åt mig utan bitterhet Och anar horisontens många punkter av små ljus Vem anar horisontens många punkter av små ljus när gryningens patruller sänds iväg åt alla håll Soldater destinerade till samma ändstation Om dagen skrämmer verkligheten tankarna på flykt