TIDENS GÅNG

(text, musik Tore Berger)

Nu flyr minuterna
Nu flyger dagarna
Nu flyger höstens blad
och klirrar plötsligt sprött av is
Och runt vår tillvaro
sprider sig tystnaden
Dammet som lägger sig
på vittnesmål och protokoll

Nu flyr minuterna
Nu flyger dagarna
Nu kommer nätterna
med rökar under stjärnorna
Någon som närmar sig
andas ett ögonblick
Värmen som immar sig
mot mörkret över skogarna

Om dagen skrämmer verkligheten tankarna på flykt
förbindelserna bakåt bryts och fällan slår igen
Men kroppen rör sig punktligt i sitt rum av ren rutin
när allting ställs i ordning för problemen av igår

När allting ställs i ordning för problemen av igår
blir sommaren ett genombrott på väg mot ingenting
I vinden ifrån havet viskar gräset ömt farväl
Jag mönstrade som jungman på en gisten galeas

Jag mönstrade som jungman på en gisten galeas
och hälsades med skratt av skutans redlöse kapten
Bland stjärneblänk och irrbloss navigerar jag alltjämt
Vem bär min svarta kista när jag kommer hem från sjön

Vem bär min svarta kista när jag kommer hem från sjön
när trädens brus och havets dån är delar av mitt blod
Vem ler och tänder lyktan åt mig utan bitterhet
Och anar horisontens många punkter av små ljus

Vem anar horisontens många punkter av små ljus
när gryningens patruller sänds iväg åt alla håll
Soldater destinerade till samma ändstation
Om dagen skrämmer verkligheten tankarna på flykt