Det var en sådan dag
som aldrig återkommer
Det stod bilder stilla
omkring oss och log

Jag såg med välbehag
på tingens alla former
Deras färger var ej illa
Det räckte mer än nog

Det är en ödets lag
att verklighetens normer
var nåt man lärde sig att gilla
långt hellre än man dog

Så när vi nu till sist
tar steget ut i frihet
så rör vi oss i bilden
med välberäknad list

Spelet är förlorat
Aktörerna försvunna
En skogskuliss av glömska
Timmarna förrunna

Båtar nedför floden
Vaggande och tomma
En krönika om frånvaro
Historien till fromma

Ett överfall är över
Ett skeende förstorat
Nu väntar morgondagen
Spelet är förlorat

I fönstret över gården finns en koncentrerad svärta
av ensamhet från tjejen som har dansat hela natten
och därefter har mycket tyst och nerdraget om dagen
medan sommarljusets skuggor sakta klättrar i fasaden
när mattpiskning och barnens röster blandas med trafiken

Inne står de utestängda
Utanför är löv och hav
Friheten är oerhörd
när bojorna är slängda
Yrkeslivet ställer krav
Ordningen blir inte störd
Ute står de innestängda

Ute står de innestängda
Ordningen blir inte störd
Yrkeslivet ställer krav
när bojorna är slängda
Friheten är oerhörd
Utanför är löv och hav
Inne står de utestängda

Den impact som var i deras intresse
verkade inte finnas att få någonstans

I farleden blev vinden alltid svagare
(utefter bergsidan var platsen för en jagare)

En segelbåt med lätta skot; en glidare
(för bättre vind där fjärdarna blev vidare)

En bruten illusion blev minnets vattendelare
(den faluröda plankan gjorde tavlan helare)

Som assemblage blev bilden därför renare
(den gröna ramlistfärgen tillkom senare)

Stilla stanna, stilla lyss
Minnesmärket: en portal
Jag såg det i en tidning nyss
Träden skapade en sal

Vem var det som lekte där?
Kanske någon av oss två
Ögonblicket: en chimär
Sakta glömma, sakta gå

När mannen tunnas ut i luft är kvinnan nära här
Hon har biljett till verkligheten, hon var mig mycket kär

Vi möttes och det blev nånting som aldrig setts förut
En möjlighet av kärlek, en hägringsbild till slut

Vi skapade och byggde, laga mat och slog i spik
I vardagslivets göromål fanns element av politik

Långt borta i Vietnam pågick kriget natt och dag
Här hemma fick familjelivet tåla tuffa tag

Bombplan från Amerika spred västerlandets skam
Så gick vi ut på gatan och marschera för Vietnam

Solidariska aktioner nödvändiga för strid
och kollektiva arbetsformer krävdes denna tid

Barnen satt i barnvagn eller skulle traska med
bland skaror av skanderande som tågade i led

Men vidare gemenskap kan inte bli ett krav
Av sekterism och sorger går kärleken i kvav

”Det privata är politiskt” Ja, det var mycket prat
Problemen dröjde kvar när politiken blev privat

När mannen tunnas ut i luft är kvinnan nära här
Hon har biljett till verkligheten, hon var mig mycket kär