Tore Berger: Sångbok

  1. Visor från Kolketorp
  2. Kärleksvisor
  3. Krönikelåtar
  4. Om historiska personer
  5. Humor & lätt ironi
  6. Riviga ramsor
  7. Teatersånger
  8. Stockholmsvisor
  9. Innerliga sånger
  10. Årstider, Rindö
  11. En gång i världen
  12. Emblematiska sånger

1. Visor från Kolketorp


Kolketorp byggdes kring förra sekelskiftet och upphörde som skola när statarsystemet skrotades i början av 40-talet. När min far hade gått bort i mitten av 80-talet kunde jag köpa denna byggnad med sin rymliga sal nere i Sörmland. Jag var vilsen, behövde arbeta ostörd. Huset ligger för sig själv på lagom avstånd från traktens gårdar. Jag fick låta bygga om, beställa garage, måla fönsterkarmar, tapetsera, dra in vatten och avlopp.Tio år senare fick jag hjälp att inreda en del av vinden till skrivkammare och bibliotek, kunde avveckla lägenheten i Gröndal och mantalskriva mig på landet. Det blir förstås mycket bilåkning och digital mosaik ibland i TVn om kvällarna.

Årstiderna växlar. Texterna behöver inga kommentarer.

Augusti 2016

Solsken över Kolketorp
Bladen från min almanacka
Aspar viskar till varandra
Köttgrytan med palsternacka 

Reaplanen från nordost
kritar sina höga rutter
Kyrkans klockor ringar in
arvet efter Martin Luther

Älvor dansar efter skörden 
Hösten är i faggorna.
Flyttfåglarna konfererar
Vinden rister flaggorna

Natten kom med stjärnorna 
fixade på himlavalvet
Jordens bana genom hösten
Hus raserade av skalvet

Som vassa streck i tystnaden
blossar perseiderna 
Flyktingarna tågar sakta
över tidningssidorna

Tiden gick förfärligt fort 
På månen var en skugga kvar
som minne av förmörkelsen
Stora frågor, inga svar

I huset långt på landet

I huset långt på landet
är ensamheten lätt
när natten kommer nära
och mörkret sluter tätt

Och släcker jag min lampa
och tänder något ljus
så glimmar Karlavagnen 
långt bortom trädens brus

    Men TV-deckar´n börjar 
    med en långsam melodi
    Han åker genom stadens
    slumkvartermelankoli
    Han motarbetas av sin chef
    men haffar brottslingen
    Och var i världen finns 
    en riktig vän?
 

Jag sluter mina ögon
och väntar ingenting
Det viskar som av röster
från någonstans omkring

En veritabel drömbok 
där marorna tar fyr           
Men ensam är man ingen
när allt går överstyr

    Men TV-deckar´n...
 

Så går jag ut i natten
och andas sakta in
vid Vintergatans vimmel
som sätter oss i spinn

Långt bort i mörka skogen
hörs skallet av en hjort
Det prasslar mellan träden
av djur som springer fort

    Men TV-deckar´n...

I flykten över Kolketorp

Vid skogens rand från söderäng
har vintern lämnat kvar en sträng
På bruna blad en festlig syn:
kung Bores vita ögonbryn

Och solen värmer marken torr
när vinterns konung dragit norr
I diket tussilagorar
står gumman Tö som väntat kvar  

    Med blommor i sitt blonda hår
    anländer nu Prinsessan Vår
    i gyllne vagn en superstar
    som fjärilar och humlor drar

Och sippor samlade kring sitt
supporterskaror snart i vitt
kring blyga blå som nigande
och tindrande står tigande

På hägnad mark som nyss var tom
står scilla invid krokusblom
Gräsmattan döljer gulnat grå
den grönska som vi väntar på

    När fågelbordet tagits bort
    syns fåglar av en tillrest sort
    Vid skorstenen där bina bor
    har sädesärlan sitt kontor

Men domherren som fått sin dom
försvinner bort i vårens blom
med gulsparv, talgoxe och mes
som sedan först till hösten ses

Likt nötväckan som vintern väckt
och hackspetten som spettat fräckt
och entita och nötskrika
som alla är så olika

    En trast som pickat vintern lång
    blir mästare i fågelsång
    Sist presenterar sig en korp
    i flykten över Kolketorp

Skuggan i September

Skuggan i september skiljer grönt från blått och gult
I rött står rönnbär, nypon, berberis och äpplen

Äpplen faller ända ner och undan ner i mörkret
Solen svartnar, stegen reser sig mot ljuset

Ljuset faller fel igenom fönstren, över bladen
Gråbruna förändringar i aspens sakta prassel

Prassel av trafik strax ovan marken exekverad
av insekter som myrorna och vasst förstärkta syrsor

Syrsor bakom astrar vid den strålande rudbeckian 
Heliotropernas vid farstun tunga dofter fjärran

Fjärran från en vardag sådd i krukorna om våren
dunkelt violetta, bakgrunden med gräsmattan i skuggan

Höstenlåten

Till höstdagjämningen i norden
är sommartiden snart försvunnen
Allt är förlorat, segern vunnen
Oktobers färger pryder jorden

Nu väntar villande november
när ljuset tynar, löven faller
Allhelgons natt och gravljusdaller
Den stora dimman i december

Dom tunga vindarna från väster
Vi vandrar långsamt framåt vägen
och hoppas hitta himlastegen
till mörkertidens ljusa fester

Snart har vi motats in i hägnet
där spöken skrider, hjärtat bankar
Och eldens skuggor löser tankar
i värmen under snön och regnet 

Sommarkväll vid Båven

Sitter vid min stuga
tänker ingenting
Gräshopporna ljuga
överallt omkring

Överallt i skogen
pågår livets strid
In i stan på krogen
väntar sinnesfrid

Sommarsolen glimmar 
genom aspens blad
Solnedgångens timmar
lämpar sig för bad

Fyra svalor rundar
stugans vita knut
Svischar när jag blundar
rakt i himlen ut

Vinden slutar blåsa
enligt etikett
Nu är dags att låsa
och ta in sin tvätt

Utanför är natten 
inne lampans ljus
Över vida vatten
börjar drömmens rus

Vera Varga

När våren kom med fågelsång
då var du redan född:
:Då levde du och skrattade
och gjorde mig förströdd:

:Du blickade ifrån din vagn
och spegla himmelen:
:Och bäckar porla, solen brann
och dagen blev solenn:

:Ditt ylande i natten tystnar 
snart vid mammas bröst:
:Och månen går sin tysta ban
och skiner oss till tröst:

:Ja, Vera Varga finns och fäktar
hungrig, glad och arg:
:När lögner måste skingras, då
är sanningen en varg:

Någonstans en gräns

Sommarnatten sänker sig
Den ljumma vinden lägger sig
och slutar viska så

Grönskan sveper sig i svart
och skogen rispar sommarnatt
på himlens vida blå

Och dofterna står tungt omkring mig
där jag står och andas in i mörkret

Någonstans en sång
någonstans en dans
någonstans en gräns


Midnattsljuset välver sig
och människorna tänker sig
så nära till varann

Stillheten är overklig
Du kommer till mig påtaglig
och håller i min hand

Och dofterna står tungt omkring oss
där vi står och andas in i mörkret

Någonstans en sång
någonstans en dans
någonstans en gräns

2. Kärleksvisor


Varje kärleksvisa har en riktning, ett föremål. Det är väl egentligen bara min första fru, Lena, som undgick denna ambition. Vi tog oss ut i livet och gjorde saker som att cykla från Stockholm och tälta hela vägen ner efter Göta kanal till Göteborg, vidare söderut till mina släktingar i Halmstad och Båstad, därefter på småvägar tillbaka via Småland och Lenas släkt i Åseda.

Men den självbiografiska aspekten lämnar jag tillsvidare därhän, och litar på allmängiltigheten. (Flera eventuella kärleksvisor har hamnat under andra kapitel i denna bok.)

Solnedgång vid Fagertärn återger ett faktiskt händelseförlopp, och är naturligtvis på detta vis rent självbiografisk. Först inspelad med Blå Tåget på Moderna Material, liksom även Hennes melodi.

Situation bygger på samma medodi som Hösten, fru Ramona. Det är från början min tonsättning av Erik Lindegrens dikt Idyllens höga hatt kreverar.

I stadens natt kallades först Dedikation. När den skrevs läste jag en bok av Lars Gustavsson. (En bra författare när man känner sig lite nere. Men jag minns inte vad boken hette.)

En kärlekssång blev med Kjell Westlings hjälp en lyckad inspelning som jag skickade in som demo till Melodifestivalen 1980 (där den spårlöst försvann).

Ditt eget ljus inleds på inspelningen med ett kaotiskt sammanbrott, som man kanske kan bortse ifrån.

Här är ett rum kräver en kommentar; då sista versen äntligen är struken. Det finns utrymme att också kunna befria inspelningen. Tillsammans med Se goddag representerar den här mitt första soloalbum ”Mitt hjärtas melodi” (1976). Kärlekstemat gjorde vissa recensenter upprörda (det ansågs småborgerligt), men jag fick en uppskattande biljett från Björn Afzelius.

Solnedgång vid Fagertärn

På väg genom landet och Tivedens skogar
och sommarens värmande vind
som böljade kring konferensrestaurangen
vi lättvindigt åkte förbi
Sen stanna vi till vid en rastplatsparkering
för att se oss en smula omkring
På  upplysningstavlan beskrevs denna tjärn
där dom röda näckrosorna fanns

   Näckens rosor slår igen
   vid Fagertärn i skymningen
   Vi står som älgarna och ser
   den röda solen som går ner
   mot Tivedskogens siluett
   I denna stund  känns allting rätt

Där fanns en parkering och kiosk med servering
av kaffe med hembakat bröd
Men flickan i kiosken höll just på att stänga
och drog därifrån i sin bil
Vi var ensamma kvar och i lugnet som sänkte sig
gick vi den ordnade stig
som dragits kring tjärnen där dom första röda
näckrosorna en gång slog ut

   Näckens rosor slår igen...

Omslingrade stod vi, såg ut över vattnet
av speglande, ringlande skog
där näckrosor flöt på en himmel av glöd
som var över oss i samma stund
När solen gick ner möttes Nymfen och Näcken
mitt i en befriande eld
som följdes av simtag runt knoppar och blad
i den svarta och svalkande sjön

   Näckens rosor slår igen...

Hennes melodi

Hennes melodi långt bortifrån
Som ett eko nästan inifrån
Sommarnattens aftonrodnad 
glöder in i morgondrömmen
- Hennes melodi långt bortifrån

Mörka färger öppnar hennes blick
Vinden samlar grönskans ögonblick
Efter regnet doftar marken
Spåren leder in i skogen
- Mörka färger öppnar hennes blick

In i hennes rymd av utsatthet
Rörelsen av hejdad ensamhet
Ännu vardagslivets ramar
medan verkligheten pågår
- In i hennes rymd av utsatthet

Situation (Prickar på mitt golv)

Det kändes som om allting stod och vägde
Kulisser och draperingar försvann
Men husgeråd som någon ändå ägde
stod stilla kvar och trugade varann

Och livets stora frågor sluta stampa
på förstukvisten slängdes deras skor
I fönstret ut mot natten stod en lampa
och lyste klart när någon hastigt for

   En mörk figur med fågelskrämmekläder
   stod lutad mot ett konstigt instrument
   I verkligheten var det vackert väder
   Men tystnaden i rummet osa bränt

Och ute under månen stod en flicka
bland älvorna som räknade till tolv
Och klockorna i skogen hördes ticka
och stjärnorna var prickar på mitt golv

I stadens natt (Dedikation)

Ditt land har inget namn, men växer fram
ur mörkret mellan stjärnorna
Över isar, genom skogar, över berg
kan du följa min gestalt
    Men kvar i stadens natt
    ligger en ton som är min saknad
    Jag vet att ingen vet
    och att din tvekan inte är ditt eget fel

Din frånvaro är allt, en ocean
där verkligheten drunknar
Jag väntar ingenting, men lever kvar
för vågorna att söka mig
    Men kvar i stadens natt
    ligger en ton som är min saknad
    Jag vet att ingen vet
    och att din tvekan inte är ditt eget fel

Av gräs, av äng och träd och vindens lek
är mina tankar efter dig
Och av blod, av sol och sorg, men mina ord
förklarar ingenting
    Men kvar i stadens natt
    ligger en ton som är min saknad
    Jag vet att ingen vet
    och att din tvekan inte är ditt eget fel

En kärlekssång

Den som dröjer, dröjer för sin kärleks skull
Den som drömmer, drömmer ensamheten full
Den som vaknar, vaknar till en annan dag
Den som du minns är inte jag

Den som du följer, följer så lätt i din dans
Den som du längtar, längtar någon annanstans
Den som du söker, söker vidare förbi
Den som är jag begär sorti

Låt det va´ bra, och vänta lyckan som ett brev
Dom frusna orden formar meningar vi skrev
Ditt ögonbryn, som långsamt tecknar en flykt
Din mun som tänker så förryckt

Låt det för ögonblicket räcka med allt
En eld på jorden när det blåser så kallt
En räcka dagar, svart-vitt-svart, vintern lång
Låt det va´nog för en kärlekssång

Den som seglar, seglar ifrån sin lilla vän
Den som väntar, väntar nästa dag igen
Den som frågar, frågar utan att få svar
Den som du ser står inte kvar

Den som du jagar, jagar himmelens sky
Den som du svarar, svarar genom att fly
Den som du saknar, saknar utan att förstå
Den som du älskar måste gå

Låt det va´ bra, och vänta lyckan som ett brev
Dom frusna orden formar meningar vi skrev
Ditt ögonbryn, som långsamt tecknar en flykt
Din mun som tänker så förryckt

Låt det för ögonblicket räcka med allt
En eld på jorden när det blåser så kallt
En räcka dagar, svart-vitt-svart, vintern lång
Låt det va´nog för en kärlekssång

Ditt eget ljus

Ditt eget ljus är fullt av sorg
Dina bleka ögon så oroliga
Sommarens alla dofter
når inte riktigt ända fram

Jag ser ditt ansiktes profil
Din blick förlorar sig i solskenet
Varma vindar leker
men skräcken smälter inte bort

    Men ingen har tagit sommaren
    och gått med den till dig
    och pekat och visat, förklarat och sagt
    att här har du den och mig

Ditt eget ljus har blivit grått
Och åskan hotar med så svarta moln
Men långt in i kvällningen
dansar myggorna för dig

Här är ett rum

Här är ett rum så fullt av röster när jag ser mig om
varje ting är patinerat av en kärlek som
   förlorar sig och driver
   i en redlöshet som skriver
så förvända ord, som blossar och förgiftar
medan tur och otur skiftar

Här finns en ordning under ytan mellan ord som slår
och bakom ögonlocken vevas alla år som går
   som i hallucinationer
   mina tankars millioner
många mörka moln, som jagar fram över en himmel
bortom samhällslivets vimmel

Här ekar minnena av resor bortom språkets gräns
och en längtan efter frihet söker existens
   genom bundenhet och blekhet
   genom långsamhet och feghet
i en tillvaro, som fylls av oerhörda drömmar
under en vardags täta sömmar

Här stuvas meningar och känslor ner i samma gröt
och debattörerna har fastnat i en timmerbröt
   och neonbokstäver bleknar
   och gryningstimman räknar
nattens fallna ord, som ligger strödda över jorden
göder en framtid bortom orden

Se goddag

Se goddag
Hur mår du
Hur står det till med alla nu
Jo, jag är sjuk
Min kind är grön
och min verklighet har blivit mjuk

Kära du
Många nu
bakar kakor av sitt liv
Inte vi
Du och jag
vi har många andra tidsfördriv

Se mig röd
Gör mig glad
Kasta bort allt gammalt bröd
Låt min blick
vila ut
i dina armar för en kort minut

Men en dag
skriver jag
ett brev till dig med stort behag
Jag är din
Du är rar
Min kärlek stark som uti forna dar

3. Krönikelåtar


Strandens alla snäckor och fina stenar är oräkneliga. Men man böjer sig ändå ner för att leta, och hittar en särskild sten som man gärna vill visa. Krönikelåtar är visor och ballader med stoff ur det gemensamma minne som består av oräkneliga historier.

Visa från Ranstad. Sent omsider kom jag att läsa Åsa Mobergs gedigna bok om kärnkraft Ett extremt dyrt och livsfarligt sätt att värma vatten. Det blir märkligt att höra major Björklund orera om för mycket statlig styrning, och samtidigt hävda kärnkraftens välsignelse. Utan skattemedel skulle det inte finnas någon kärnkraft överhuvudtaget. Kärnkraften vilar helt på statliga beställningar. Vindkraft och annat är småpotatis i jämförelse. Åsa har jobbat länge med frågan, och har mycket på fötterna. Men Ranstadsverket nämns bara i förbigående, utan särskilt mycket fakta. Resarch till visan har jag i stället fått från min barndomsvän Jarl Rosell, som var verksam som inhyrd konstruktör på AB Atomenergi och arbetade med konstruktioner för Ranstadsverket i början av 60-talet.

Upplands Väsby bibliotek. Jag bad min fru, Kajsa Ström, om underlag till denna historieskrivning när hon gick i pension från sin anställning som bibliotekarie.

Beträffande slaget vid Skagerack. Skildringar av örlogkrig, där havets föränderlighet infogas i striderna, är utmanade. Jolo skrev initierat om världens största sjöslag i Alla de unga lejonen, en bok som ingår i hans svit om första världskriget. Där driver han den journalistiska tesen att det var tyskarna som vann, med tanke på dom ojämna förlustsiffrorna. (3058 stupade och sårade tyskar mot 6768 engelsmän.) Men även om tysk ammunition och vapenteknik var effektivare, var det engelsmännen som hade den sjömilitära traditionen och behärskade valplatsen efteråt. Tyskland fick därefter satsa på ett smutsigt ubåtskrig mot handelsfartyg, en strategi som fortsatte under andra världskriget. I Johan Lupanders bok Skagerackslaget 1916 med underrubriken Titanernas kamp utreds det drygt dygnslånga händelseförloppet med alla materiella fakta redovisade.

Libau - Madagaskar. Det rysk-japanska krigets (1904 - 05) utgång var spektakulär. Det innebar början till det ryska kejsardömets fall. Resterna av den ryska Stillahavsflottan var instängd i Port Arthurs hamn, och tsar Nikolaj II beodrade sin Östersjöflotta runt jorden för att bryta den japanska belägringen. Detta var ett dödsdömt företag, en skrivbordsplan tagen helt utan insikt om den praktiska verkligheten.

För att göra en lång historia kort blev två tredjedelar av Baltiska flottan åtta månader senare skjuten i sank i Tsushimasundet av amiral Togos nyrenoverade slagskepp, moderna artilleri och stridsvana besättningar. Segern var fullständig. I fredsförhandlingarna bistods parterna av amerikanska diplomater.

Jag har läst två dokumentärromaner som i stort sett stöder varandra. Den litterära och politiskt detaljerade Tsushima av Frank Thiess, och Siste man från Tsushima av Gunnar Müllern (med uppgifter direkt från sjöofficeren Boris Tjetveruhin).

Det var en gång en dröm är skriven till Blå Tågets revival i slutet av 90-talet. Refrängens Man skrapade med nageln refererar till Lars Bäckströms dikt Efter frukosten (1962). Att skala en lök är en mer allmänt symbolisk syssla, exempelvis tillämpad av Peer Gynt.

En postmodernistisk intrig. Osynliga ubåtar sätter verkligen fantasin i rörelse, inte bara hos Carl Bildt. I fiktionens olika grader av möjliga sannolika, säkra, o.s.v. ubåtar, lyckades Ubåtsskyddkommissionen teologiskt sjösätta hela sex, varav tre miniubåtar. Detta föranledde regeringen att rikta en diplomatisk protestnot till Sovjetunionen. Kommissionens därmed politiskt verkliga ubåtar gav sedermera fredsforskaren Ola Tunander det utrymme han behövde för att i boken Hårsfjärden: det hemliga ubåtskriget mot Sverige (2001) belägga dom som utsända av Nato. Man kan jämföra med senare tiders påstådda ubåtar, som enligt major Björklund tvingar oss att begära fullt medlemskap i Nato.

Med tack till Ingemar Myhrberg för hans framsynta bok Ubåtsvalsen (1985)

Kalla kriget. Jag hade gått med i Vaxholms FNL-grupp, efter att i åratal ha insett det brottsliga i USAs krigföring. Vietnambulletinen som vi sålde handlade mest om det hjältemodiga vietnamesiska folket. Därför blev det en lättnad att läsa Från Jalta till Vietnam av David Horowitz, som närsynt utredde USAs diplomati efter andra världskriget. En hel del saker föll på plats.

Åsa Moberg spelade Kalla kriget, för säkerhets skull två gånger, i sitt sommar. Hennes producent hade i det längsta försökt lägga hinder i vägen, sin plikt likmätigt. Men sommarpratare har en särskilt ställning. (Åsa dokumenterade deras dialog i Musikens Makt nr. 2 1973 under rubriken elva samtal med en radioproducent) Det är uppenbart att Kalla kriget aldrig annars skulle ha blivit spelad i Sveriges Radio, trots den påstådda vänstervridningen. Men man var tyvärr tvungna att rapportera om kriget i Vietnam, vilket ju alltid var otrevligt att höra talas om i liberala kretsar. Läs historia, sa Gunnar Helen. Han syftade säkert på USAs viktiga roll i andra världskriget. Det är detta som är historia, som lever kvar, medan det långvariga, kostsamma och brottsliga Vietnamkriget glöms bort. .

En krönikelåt som Kalla kriget måste med nödvändighet bli drastisk och summarisk. Den är enkelt rimmad, omväxlad med två fasta refränger mellan versernas berättelse. Den handlar inte om sovjetisk diplomati, annat än marginellt: Man stödde en regering i norra Iran/ för vädret var så vackert och oljan fin som fan. Och inte heller om Mao Tse Tungs fortsatta styre och eftermäle.

Men som det står i boken om Blå Tåget I tidens rififi (Norstedts 2012), är jag missnöjd med versen om Koreakriget. I slutraderna ersätts precision med allmän indignation. När jag satt och skrev av texten till datorn såg jag chansen att ändra detta. Jag tänkte på analysen av Nordkorea som världens enda nekrokrati, byggd på kulten av en död ledare.

Visa om Ranstad

Den gör mig nog lite nyfiken
efter mer än femtio år
Den del av den stora fabriken
som fortfarande står

Den ligger sydväst om Skövde
och öster om Hornborgasjön
Vad var det vi aldrig behövde
som svar på en fredlig bön?

Ja, vad skulle den producera
så till den kostbara grad?
Var det bröd eller kex med mera?
Eller var det marmelad?

Nej, den byggdes på sextiotalet
när atomkraften var modern
Socialdemokrater vann valet
och debatten var närmast intern

Om kärnvapen till försvaret,
om befolkningens säkerhet
Var den svenska linjen svaret?
Liksom neutralitet

Tydligast kvinnoförbundet:
Atombomb är inget försvar!
Kör inte fast oss på grundet
där ingenting kan bli kvar

Men kärnkraften var kanske fredlig
med svensk tungvattenteknik
Kanske billig och säkert beskedlig
via Billingens skifferfabrik

Men vad kostade Ranstadsverket?
Tvåhundrafemton ton uran 
producerades upp till märket 
innan stängningen sista dan

En och en halv miljoner ton 
av Billingens berg maldes ner
Tunga truckar i ständig kolonn
kan man inbilla sig att man ser

Men nu ligger den kvar på slätten
En fabrik som är stängd och glömd
Som i sagan om Billingejätten;
förstenad och evigt fördömd

Upplands Väsby bibliotek

Vad återstår, hur ska det gå, för Upplands Väsby bibliotek
i en överbliven övervåning, alldeles för vek
för gedigna hyllsystem som kan fungera maximalt
och får dras med provisorier som politikerna valt
Men visst är det en miljö som ändå lever
om man räknar med gymnasiets elever
 

Det började 1887 med sockenbibliotek
med hundskatten som grundplåt och det var ingen lek 
Det var frikyrkor och nykterhet på demokratisk grund   
bedrivet ideellt till sextiotalets sista stund
Då upphörde det kommunala sveket 
Då anställdes en chef för biblioteket

Från några små lokaler till Väsby centrum sjuttiotre
Fast man tvingades att gå genom gymnasiets entré
Det fanns flera filialer och en bokbuss var på väg
Och en demokratisk strävan fram till nya djärva steg
Det var en allmän anda av försök
Alla daghem i kommunen fick besök

På många stora arbetsplatser blev nu utlåningen het
Det var Marabou som undanbad sig fortsatt verksamhet 
Direktionen fick rapporter om produktionsproblem
när chokladsmeten förstördes av tappade poem
Men vid badet där man kunde plurra 
där började boksnurrorna snurra

En bokbuss blev bibliotekets erkänt största filial
För skolor och till daghem var den helt fundamental
och på kvällar runt till bostäderna överallt omkring
Ja, åttiotalets vardag blev en allmän happening
med fackböcker, romaner och lyrik
om kärleken och kistans sista spik

Bo 85 var mässan som kommunen satsat på
Det var där som bibliotekets första dator skulle stå 
Publiken kunde kopplas upp till nyheter och bröd
Vid det ombyggda Carlslund  fick minibibblan statligt stöd
Och serviceställen blev det bara fler
Men nästa år föll innertaket ner

Ja, taket ramla ner direkt på utlåningens disk
En möjlig katastrof som blev en nattlig asterisk
Gymnasiets del en trappa upp var särdeles förstörd
men ingen som var ansvarig blev hämtad och förhörd
Men ”En dag på bokbussen” var fin
i Väsbyhems lokalTV-maskin

På 90-talet kommer åter framtidsatsningen
Och utan återvändo digitaliseringen 
Datorerna fungerar mycket bra för bibliotek
för skapande och studier på allvar och för lek
Historien dynamisk, inte statisk
och folkbildningen alltid demokratisk

Med borgerlig majoritet kan filialer läggas ner
Personal kan sägas upp och det blir ingen bokbuss mer
Men efter valet 94 kommer bokbussen igen
och turerna till daghemsbarnen startar 95
Som vanligt är det alltid först till kvarn
Nästan hälften av all utlåning till barn

Och inför folkomröstningen om EU-medlemskap
får anställda gå kurser i europavetenskap
Ett särskilt centrum skapas för samhällsinformation 
som förbereder medborgarnas EU-integration
SFI-elever, vett och etikett
Man hoppas på Agenda 21

En bibliotekslag infördes i Sverige 97
och uthyrning av videofilmer hade startat nu
Datarum och kunskapslyft, utbildning på distans
Ekonomiskt ska kommunen nu ha kommit i balans
Musik och CD-rom kan lånas ut
Utopierna tar liksom aldrig slut

Millennieskiftet infaller nervöst men utan bugg
Fyrverkerierna förändrar inga läxor eller plugg
Mot farligt hög elektromagnetisk strålning
kräver skyddsombudet mer än övermålning
Tillsammans får dom tas i ett
- biblioteket och gymnasiet

Arkitekter inbjuds tävla om ett nytt bibliotek
En mötesplats som inte skiljer jude ifrån grek
Personalen engageras i funktioner och planering
och hoppas på en framtid utan vidare sanering
Politiskt är det redan taget
”Kulturgränd” är det vinnande förslaget

Men planerna läggs ner redan år tjugohundratre
Byggandet av simhallen var det som kunde ske
Biblotekarierna får flytta bort sin administration
när skolans matservering kräver bättre lokation
Bibliotekarierna har inte blivit yngre
men arbetet blir genast mycket tyngre

Och efter några år kommer borgarna tillbaka
med skolprivatiseringar och annat att bejaka
Så småningom så inför man prestationsfinansiering
där besöksantal och boklån blir en tvingande hantering
Men ”Boken kommer” vill dom inte se
(Servisen till handikappade)

Efter studieresor utomlands på Välfärdens bekostnad
så var det som nån viktig bit helt plötsligt blivit lossnad
när byggnaden i Vilunda på grund av mögel skulle rivas
Men  varsomhelst och överallt ska Väsby välfärd trivas
Det enda biblioteket flyttar snart
till Mässingen där gymnasiet står klart


Vad återstår, hur ska det gå, för Upplands Väsby bibliotek
i en överbliven övervåning, alldeles för vek
för gedigna hyllsystem som kan fungera maximalt
och får dras med provisorier som politikerna valt
Men visst är det en miljö som ändå lever
om man räknar med gymnasiets elever

Beträffande slaget vid Skagerack

Han spolades upp på en strand i Bohuslän 
som en av alla döda efter slaget
Han hette Loftus Jones - en kommendörkapten
som försvarade sin rätta plats i laget
Så småningom så fick han ett postumt Victoriakors
likt många andra lika döda britter
som ingripit i striden med oförminskad force 
och stupat perforerade av splitter

Likaledes Johan Wilhelm Kinau flöt iland
en tysk matros som längtade till Nordsjön
Han kalla sig Gorch Fock som författare ibland
men utsattes i Wiesbadens tordön
Han hade diktat önskningen om en sjömansgrav
att få sänkas ner i djupet under tystnad
Men uppfyllde på trettiotalet Hitlers hjältekrav 
ett offer för det Tredje rikets lystnad

Dyningen vid Wilhelmshafen doftade av tång
när den allerhögste krigsherrn stod i tankar
”Amiralen av Atlanten” hade bara krigets tvång
att skylla på när flottan lättat ankar
Men hungersnöden härjar redan till den milda grad
att spädbarn dör och gamlingarna tigger
Allt sedan krigets början sitter Tyskland i blockad
för att Storbrittanien ligger där det ligger

Nästan tiotusen sjömän hade stupat på en dag
Men jämför man med löpgravarnas strider 
var det föga mot Verdun och Somme och flera andra slag
och ingenting mot Passchendeale omsider
Men världens största sjöslag vet man inte vem som vann
fast många dyra kryssare gick under
Situationen efter slaget blev i stort sett likadan
som fortsatt genom krigets år och stunder

Libau - Madagaskar

Det var i oktober när Tsaren så blek 
och så skön stod med kronprins i famn
Och så höll han ett tal om hur Japan i öster
blockerat hans flotta i hamn
Att den ryska armén bort i Manchuriet
behövde mer vapen och mat
fast inrikesministern som förordat kriget
strukit med i ett bombattentat
Nu skulle baltiska flottan segla runt jorden
försänkta i fosterländsk bön
när japanska arméer gick över Korea 
med Port Arthur som hägrande lön

Alla Libaus kyrkklockor ringde farväl 
och man dansade vals och kadrilj
och man skåla för segern, det eviga Ryssland 
och hurra för tsarens familj
Amiral Rozjestvenskij, den envist lojale 
som aldrig vart ute i krig
blev den orädde mannen i ledningen för 
ett i förväg förlorat envig
Med många gammaldags fartyg och dito 
kanoner och oprövad telegrafi
så kasta han loss för den ovissa färden 
mot nollpunktens väntande fi 

Man gick Stora Bält som en jättestor orm
och ankrade i Skagerack
för att med högsta beredskap i Nordsjön om natten 
gå beredda på varje attack
När torpedbåtar verkade skymta åt styrbord
bland lanternorna vid Doggers bank
gjorde snabbeldskanonerna kulhål i dimman
Minst en trålare sköt man i sank
Och när plötsligt om babord kom strålkastarljus 
från pansarkryssar´n Dmitri Donsskoj
gav kanonerna eld och i tystnaden efteråt
- mistlurens låt från en boj

Genom skrovet i pansardäckskryssar´n Aurora
hade kulorna krossat en präst
Men eskadern gick vidare tungt genom natten
som amiralen fann det var bäst
Det var han, Rozjestvenskij, som banat sin väg
och när gryningen kom, pansargrå 
sågs den Engelska flottan längs hela Biscaja
vid horisonten bevakade gå
Efter dagar av väntan vid Vigo i Spanien
på ett kejserligt ryskt telegram
kunde kolsäckar släpas och även befälen fick 
uniformerna svarta av damm

Under engelsk bevakning fortsatte flottan 
genom regnet ner i Tanger 
En del av eskadern under Felkersams ledning
skulle pröva vad lycka det ger
att gå medelhavsvägen med Suezkanalen 
till Madagaskars exotiska natt
för att där kunna samlas och höja ett glas
inför slutspelets väntande matt 
Men med reparationer, tropiska stormar
och djunglernas hettande pust
gick Rozjestvenskij med resten av skeppen 
och rundade Afrikas kust
 

Väl framme vid sydspetsen av Madagaskar
kom bulletinerna äntligen fram
Port Arthur var redan nu taget av Japan
och krigsplanen kommen på skam
Och det visade sig att amiral Nebogatov
skulle föra de ratade skepp
som lämnades kvar vid Reval och Libau
samma väg i ett meningslöst grepp
Allt var redan försent, men Rozjestvenskij
var mannen som gjorde sin plikt
Och allt var för tidigt - den baltiska flottan 
skulle offras för Tsarens konflikt

Det var en gång en dröm

Det var en gång en dröm
om vägen till en bättre värld
Det var en gammal dröm
som hade funnits förr
Peace, love&understanding

En dröm om ny kultur
Musik var kollektiv extas
Och blommor hade makt
och kärleken gav kraft
Peace, love&understanding

Och ute lyste solen
Det kom vänner på besök
och bostadsbristen blev miljonprogram
Man skrapade med nageln
och man skalade en lök
Och folket skulle segra i Vietnam

Det var en gång en dröm
som färga hela östern röd
Kulturrevolution
med hjälp av Mao Tse Tung
Peace, love&understanding

En folkets vänstervind
Och svaret fanns i vindens sus
Man dansade och sjöng
i sammet och chiffong
Peace, love&understanding

Och ute lyste solen...

Det var en gång en dröm
predikad om medborgarrätt
av Martin Luther King
Det blev hans bleka död
Peace, love&understanding

En dröm om religion
om dom förtrycktas frälsare
Och Che Guevara blev
decenniets martyr
Peace, love&understanding

Och ute lyste solen...

Det var en gång en dröm
om porten till en inre värld
Med hasch och LSD
och massmeditation
Peace, love&understanding

En dröm om socialism
med mänskligare ansikte
När våren kom till Prag
flög Dubchek till Moskva
Peace, love&understanding

Och ute lyste solen
Det kom vänner på besök
och bostadsbristen blev miljonprogram
Man skrapade med nageln
och man skalade en lök
Och folket skulle segra i Vietnam

En postmodernistisk intrig

Ouvertyren var 80-talsvåt;
först i Expressen en sjunkbombad båt
som låg och tryckte utan läckor
och sålde lösnummer i veckor
Men kanske krävdes en ubåtsaffär
för att ge skjuts åt Carl Bildts karriär
Döda fiskar, kalla fakta
gav ju inget att beakta  
Men som mardröm blev ubåten kvar
Kanske hotfull, men klart användbar

81 gick den själv upp på grund
vid Karlskrona en gyllene stund
Den rände på i Gåsefjärden
och det skrevs i hela världen
Se här har vi en ubåts-spion!
Kapten Gusjtjin, röd som en pion
Och vart skulle han ta vägen
i brist på  undervattenslägen?
Så tog hemfärden slut i en hast
som spionbåt med kärnvapenlast!

82 blev rapporterna fler
om vad ubåtar människor ser
Säkert många seriösa
ÖB fick nånting att lösa
Sverige kränktes ju som av en svärm
Så han samla ihop till en pärm
rena ögonvittnes-fakta
till att överväga sakta
Under vattnet en ren invasion
Men på land nåt som skaver i skon

Strax därefter i Hårsfjärden såg 
en från Norrland och en Skånepåg
som ett periskop som blänkte
när dom fredligt stod och stänkte
Helikopter med sjunkbomb kom snart
Journalister var framme med fart
Nu skulle blodet börja flyta
hördes Ingvar Carlsson ryta
Det var glansfulla dagar av strid
över Mysingens vidder därvid!

Så besviken att ubåten smet
var det nästan som om Carl Bildt grät
Han hade redan gett ut boken
där han hade dom på kroken
I kommissionen  blev han ett salt
Sveriges ostkust var kränkt överallt!
Det var bandspår som var skumma
och bara ryssar är så dumma
Många valser kan bli till en låt
Var förklaringen mini-ubåt?

Ja, Sven Andersson fick hålla med
Dom sågs ju i Stockholms Ström t.o.m. 
Olof Palme blev förvånad
Hela storyn verka lånad
Det var svårt att få grepp om nåt hot
Lennart Bodström, han spjärna emot
Men dom fick vackert skriva under
på ubåtskommissionens blunder
Huvudsaken var svensk enighet
Olof Palme var säker på det.

Att fånga bilder där ingenting finns
kan ej den skarpaste kameralins
Men det blir tacksamma rubriker
Visst kommer björnen om man skriker
Letar man spöken så hittar man troll
fast vår signalspaning kammade noll
Så det var dykare vid Lerskär
och vid Karlskrona en totalspärr
Diverse grodmän och paddlare smet
Hur dom förvandlades? Ingen som vet

Det blev en postmodernistisk intrig
En där fiktionen är tinget i sig
Som sensationsjournalistiken
för den behövande publiken
Men när beredskapen tar sin tribut
alternativet blir bomba och skjut
Då gäller krigets propaganda
Då finns det ingenstans att landa
För vad är säkert och vad vittnesgillt?
Man kanske inte ska fråga Carl Bildt...

Kalla kriget

När Roosevelt var död och Truman tog vid
var Sovjet förött och Europa på glid
Planer gjordes klara för en bättre ekonomi
då ingep USA och sa att pengar det har vi
Vår Marshallhjälp blir stark och den behöver alla ni
och så slipper vi att se nån socialiserad industri
När Truman hade regerat i elva långa dar
så läste han lagen för Molotov och förklara hur det var:

Nu ska flaggan med stjärnor och med ränder
vaja fritt över alla jordens länder
Ty överallt så har naturen skänkt oss
naturtillgångar att fördela som vi tänkt oss

Och Sovjet ställde upp som man kommit överens
i kriget emot Japan vid Manchuriets gräns
Men USAs tålamod var inte oändligt
I Nagasaki och Hiroshima blev lugnet fullständigt
I Vita husets stora balsal tog jublet aldrig slut
med sådana vapen kan dom röda rensas ut
Mot kommunismens fruktansvärda jättesammansvärjning
blir atombombshotet vägen till en trygg och säker bärgning

Sin dotter lärde han att sjunga 
med det kallla krigets kluvna tunga
Med en osäkrad atombomb vid höften
kan vi tala om frihetens löften

För att Sovjet under kriget skulle få en oljekran
hade alliansens styrkor ockuperat Iran
Men när kriget var slut och man drog sig tillbaks
ville Sovjetunionen inte riktigt va till lags
Man stödde en regering i norra Iran
för vädret var så vackert och oljan fin som fan
Men säkerhetsrådet satte streck för dessa planer
och tyst och stilla kom istället amerikaner

Nu ska flaggan...

När Truman satt och vänta på en tidpunkt som var fin
att äntligen förkunna sin Trumandoktrin
så börja i Moskva en mycket viktig konferens
om Europas hela framtid skulle man komma överens
Då förklarade Truman den globala politiken
och hur friheten i Grekland aldrig gjort honom besviken
Ty kampen stod nu bara mellan två alternativ
- mellan kommunismens våld och kapitalets fria liv

Sin dotter lärde han...

I Italien 48 skulle hållas fria val
Då höll minister Marshall ett förmanande tal
och förklarade att Marshallhjälpen skulle ta slut
i varje land där inte kommunismen motas ut
Nu lämnar vi Trieste tillbaka till Italien
och eftersom det dröjer innan det blir val igen
så ska ni få en gåva på 29 stora båtar
Sen ankrar vi på redden och spelar Marshall-låtar

Nu ska flaggan...

Men Trumandoktrinen satte mycket på det hala
för hur skulle man va säker på att alla var lojala
så Truman måste undersöka om de miljoner
som var anställda av staten var säkra personer
Detta kosta mycket möda, som alla förstår
för FBI blev arbetsbördan synnerligen svår
Men Amerika har många söner som det är fart i
man var tacksam för hjälpen från senator McCarty

Sin dotter lärde han...

Det hjälpte inte hur han tvådde händerna och grina
man börja anse att Acheson förlorade Kina
För på hans departement hade man länge sagt ifrån
att Kuomintang tappat greppet trots alla dollarlån
När folket hade segrat och fördrivit Chiang Kai-shek
var det slut på all terror och plundring och skräck
Då stängde Dean Acheson sin Kina-avdelning 
för sammansvärjingsmyten var en ömtålig telning

Nu ska flaggan...

I Korea explodera denna frysta energi
när USA förde anfallskrig i FN-regi
Det var ett tydligt bevis för vad FN hade blivit
trots alla vackra ord som man talat och skrivit
Att USA installerat terroristen Syngman Ree
skulle folket i Korea väl aldrig lagt sig i
Så gick det till ett stillestånd, ett tudelat land
med Nordkorea stelnat under dödens kalla hand
                                 
Sin dotter lärde han...   

När Frankrike med välutrustad dolarstinn armé
gett upp vid Dien Bien Phu och inte ville vara med
Då slöts i juli 54 ett avtal i Genéve 
som innebar fred, och som alla underskrev
Utom USA som dock skulle det beakta
och man gav det till Diem som låtsades betrakta
en rad paragrafer på ett stycke pergament
Han visste ju redan att det hela var ett skämt

Nu ska flaggan...

Och den som ej insåg vad som hände i Korea
kan se i Vietnam hur propotionerna blir snea
För freden i Vietnam är en enkel sak att föra
när man frågar efter vem som har i Vietnam att göra
Och denna långa visa kommer aldrig att ta slut
förrän imperialismen på vår jord har plånats ut
Och har du nånsin trott på frihet och kultur
så lär dig nu att kämpa när det är din egen tur

4. Om historiska personer


Albertus Pictor hade jubileumsår 2009 - 500 år efter hans död. Efter spekulationer om hur han anlände från Tyskland, sammanfattar texten vad man vet om hans levnad. Det är en ballad i ordets ursprungliga mening; en berättelse på vers.

Två gånger har jag varit På Övralid innan jag läste Per I Gedins biografi Ett liv. Samtidigt med skrivandet hittade jag gamla tidningsklipp om Heidenstam som min far hade sparat. Dessa klipp hade en nostalgisk, närmast devot ton som bidrog till mitt intresse. På grund av Heidenstams åldersdemens kunde nazistiska intressen ta kontroll över Övralid och fördriva hans danska fästmö och trofasta stöd, Kate Bang.

Även Balladen om Rickard Sandler är inspirerad av min far, kommendörkapten Gunvald Berger. Sandlers klara ställningstagande för Finland under vinterkriget gjorde honom till idol i borgerliga kretsar. Men Per Albin Hansson tänkte djupare och längre.

Idén till Mannen av Marrakesh hämtade jag från ett gammalt nummer av Det Bästa, där Churchills livvakt, Thompson, berättar om episoden ifråga. I tolvårsåldern fick jag Churchills Min ungdom i julklapp. Senare har jag plöjt både Världskrisen 1911 - 1918 och sex volymer Andra världskriget. Det litterära nobelpriset var inte oförtjänt. I våra dagar skulle väl den omdömeslösa norska Nobelpriskommitén inte ha tvekat att också ge honom fredspriset. (Vilket ändå skulle varit mer relevant än vissa andra utdelade sådana.) Churchill var en konservativ och aristokratisk stridis, men det var nog andra egenskaper som gjorde honom till statsman. (Som envishet, humor, internationell erfarenhet, klassisk bildning och retorisk förmåga.) Hans specifika militära idéer var ibland katastrofala. Och i en analys av Skagerackslaget utövar han ren vänskapskorruption till förmån för amiral Beatty.

Amiral Spruance hette Raymond i förnamn och är ett bra exempel på en typ av begåvning som kunde göra karriär i USAs örlogsflotta. (I detta fall war of the Pacific, d.v.s kriget mot Japan.) Det var nya tider med hangarfartyg, sofistikerad telegrafi och signalspaning. Jag har inte läst någon biografi, bara dragit slutsatser av sporadiska notiser i bildverk om Stillahavs-kriget ( Han segrade och ingen amiral har segrat mer )

Albert Målares ballad

Med hansakogg han flydde 
från Lübeck till Kungälv
och genomströva Götaland
i tankar för sig själv
En ungersven som svängde sig
med Biblia Pauperum
Tack vare kristenheten
fanns härbärge och rum

Han följde länge leden
utefter älvens dal
och vätte sina fingrar
till mången kyrkosal
Han tillbad Sankte Lukas
som målaregesäll
som lekare och tvivlare
och intellektuell

Han sökte efter ledning
försakelse och bot
Att försonas efter avsked
och avskyvärda hot
Han bad för dem han lämnat
långt efter på sin färd
och tänkte sig förlåten¸
som ansvarsfull och lärd 

Till Arboga väl kommen
fjortonhundrasextiofem
En målare och speleman 
som sänd från himmelen
Det stora mästarprovet
ett kyrkomålarjobb
signerar han i Lid
som ung och yvig snobb

Nu var han såsom kedjad
vid livets stegehjul
Fick många stora uppdrag
och fröjdade till jul
I Svealand om vintern
där blev man inomhus
och väntade på sommaren
och målartidens ljus
                             
Då ordnade han vävar
som pärlestickare
Behövde inte böja sig
till fursteslickare
För Mälardalens kyrkor
var hans arbetsgivare
och påvedömets prästerskap   
var goda skrivare

Han återfinns i Stockholm
fjortonhundrasjuttiotre
och gifter sig med änkan
efter Johan Målare
På stegehjulets krön
med sin Anna nöjd och glad
Så erövrar han burskapet
i rikets huvudstad

Av sommar efter sommar 
med mytiska motiv
i kyrkor långt på landet
han skapade ett liv
Ett verkstadsmåleri med 
ornament och fina streck
av rankor, blad och tudor-
rosor, klädnader och veck

År femtonhundranio
vid stegehjulets slut
Där väntarr liemannen
att sparka honom ut
Så spelar han begravnings-
orgel som en sista gest
post Heliga Lekamen Gilles 
stora sommarfest

Som Albrekt Immenhausen
kom han farande som ung
och blev Albertus Pictor
vår kyrkomålarkung
Med bildsatta berättelser
till språkbandslydelse
En evighetens verklighet
av stor betydelse

På Övralid

På Övralid vid tidens gräns
där vintrarna drar kallt
Ett ögonblick är ingenting
men ingenting är allt
Det kom, det är, det flyr, det glöms
men skyarna står still
för diktaren som levde här
och längesen gick vill

När våren rår vid Övralid
trår dagarna en dans
med molnen seglande från syd
och lövträden i trans
Från Olshammar och Naddö når
oss lockropsmelodin
Men holmarna vid Medevi
har tycke av Böcklin

Och sommaren på Övralid
är arkitektens tid
Trots visningar varenda dag
så vilar han i frid
I andanom så blickar han
åt Vättern västerut
Placerad i en önskedröm
där drömmarna tar slut

Men hösten över Övralid
blev inte som en väns
Förvirrad av sin fantasi
förgjord av sin demeıns
Med doktorshatt och blommorna 
från Hess, Hedin och Böök
Så löstes han från kärleken
till skymningskrigets rök

På Övralid vid tidens gräns
där vintrarna drar kallt
Ett ögonblick är ingenting
men ingenting är allt
Det kom, det är, det flyr, det glöms
men skyarna står still
för diktaren som levde här
och längesen gick vill

Balladen om Rickard Sandler

Det var nittonhundratal
Seklet började med fred
Utveckling och produktion
Facklig kamp och rösträttstrejk 

Blir student Härnösand 
Anländer till Uppsala
Hägerströms filosofi 
Folkhögskolelärare

Socialdemokratin
Värnplikt nittonhundrasex
Folkbildning och politik  
Många styrelseuppdrag

Maja Lindberg dyker upp
som en säker livskamrat
Geografi i Göteborg
Studier för Nordenskjöld

Fördjupar sig i statistik 
Land och folk och produktion
”Samhället sådant det är”
var ett riktigt lyckokast

Branring hinner inte med
Sandler måste hjälpa till
med partiets tidskrift ”Tiden” 
Redan 1912

grundade han ABF
Börjar översätta Marx 
huvudverk ”Das Kapital”
Uppgiften tog arton år

Representant för Kopparberg
några år i riksdagen
medan kriget håller på
Åter lärare på Brunnsvik

När han spelade fiol
som en säker amatör
kom han åt en verklighet
som i evighet var ren

Mozarts toner var av Gud 
Men hos Beethoven han fann 
strävan mot en högre rymd
människan som katedral

Plötsligt huvudredaktör
för ”Ny Tid” i Göteborg
där Dan Andersson fick jobb
några månader en höst

Med finansminister Thorsson 
renoveras statens budget 
Första världskriget tar slut 
Ordförande ABF

Förstakammarledamot
Skriver nytt partiprogram
Statsråd och finansminister
Socialiseringsnämnden

Brantings andra ministär
Sandler jobbar effektivt
Även när han åker skidor
tänder han en cigarett

Brunnsviks rektor några dar 
Kallas sen handelsminister
Räddar Thielska galleriet
Branting dör och folket sörjer

Sandler höjs till statsminister
Accepterar även så
ordförandeposten till 
hela Sveriges körförbund

Som sin sekreterare
övertar han Christian Günter 
som han sedan länge känner 
Avgår med regeringen˜

mitt i sommar´n tjugosex
Chef och överdirektör
Statistiska centralbyrån
Nationernas Förbund tar fart

Konsertföreningsstyrelsen
Ledamot och sedan Preses
över ”Ackis” som man säger
Skriver egna partitur

Fiol, piano, stråkkvartett
som en säker amatör
Tonsättningar av och till
Heinrich Heines poesi

Arton dikter av Ferlin
Bidande som stjärnorna
skapar primtalen en värld 
där hans ande kan få ro

Kapitalets trenne band
börjar äntligen ges ut
Krügerkraschen 31
ställde Ekman utanför

Kungen föreslog Undén
men Per Albin valde Sandler
till sin utrikesminister
som en säker amatör

Trettiotalets turbulens
Diplomatisk karriär
Från delegat till president
i Nationernas förbund

Lär sig finska efterhand
Socialiseringsnämnden
Reser runt och mäklar fred
Huvudstad för huvudstad

Kommer ändå ingenstans
Tyskland överfaller Polen
efter pakten med Sovjet
Världskriget blir vinterkrig

Ålandsfrågans symbolik
Sverige måste hjälpa till
Finlands sak var också vår
Sandler har en egen plan 

Alla ställer inte upp
Wigfors öns˚kar att han går
Per Albin vidtar mått och steg
till en nationell regering

Sandler träffar Mannerheim
i fältmarschalkens högkvarter
Finland kräver män och vapen
Bomberna från Molotov

tvingar Sandler ner i skydd
Christian Günter lotsar Sverige
effektivt och eftergivet
genom det totala kriget

Men försvarstaben behöver 
Sandler för att lösa ƒƒchiffer
1941
Landshövding för Gävleborg

Hela tiden intensivt
rökande, utredande
flygande och levande
till november 64

Mannen av Marrakesh

Han landade i Tunis efter Kairo
och hade bara tänkt att stanna någon dag
men blev liggande helt utmattad med feber
i en säng som verka bli hans sarkofag
Han skulle dö här i det forntida Kartago 
nu när ödets gångjärn redan var på plats
Efter Stalingrad, El Alamein och Midway 
så kunde det bli slut på hans seglats

Det var långt från Tipperary 
    det var långt från Downing street
Vintersolens glesa strålar 
    gjorde ökenhimlen vit
Det var krig i hela världen
   kring en trött konvalescent
Och en atlas i förvandling
   på Europas kontinent

Men en hälsning över havet kom från Roosevelt
Han fick hemlig medicin av lord Moran
och vid sängkanten en klapp från Eisenhower
med depescher från Moskva och Pakistan
Det byggdes upp ett helt laboratorium
och när sköterskorna flögs från Engeland
hade ”Scharnhorst” redan sänkts av ishavsflottan
Och från Stalin kom: Jag trycker eder hand!

Men som en hägring i hans minne
    lyste staden Marrakesh  
dit han lyftes ovan molnen
   av en flygande kortege
Han var buren av soldater 
    med en bild som sitter i 
Champagnen torr och gratis
    och en gest för Victory

Han blev buren tusen trappsteg upp i tornet 
för ett verkligt panorama över stan
som han tecknade och klickade med färger 
medan tankarna var kvar i Teheran
Det kom telegram från Franco och från Tito
där han blunda under solen med sin filt 
I Italiens snö var offensiven blodig 
men i Marrakesh var vädret riktigt milt

Ja,  som en hägring i hans minne
    lyste staden Marrakesh  
dit han lyftes ovan molnen
   av en flygande kortege
Han var buren av soldater 
    med en bild som sitter i 
Champagnen torr och gratis
    och en gest för Victory

När Montgomery dök upp för sitt befäl
att för Englands del ta över Overlord
for dom ut till Atlasbergen på en picknick
En pigg soldat och en som krävde vård
Det var utsikter av storslagen natur
och med en blandning av sorg och övermod 
konversera dom helt lätt om strategier
i en överblick av läget där dom stod

Det var långt från Tipperary 
    det var långt från Downing street
Vintersolens glesa strålar 
    gjorde ökenhimlen vit
Det var krig i hela världen
   kring en trött konvalescent
Och en atlas i förvandling
   på Europas kontinent

Men som en hägring i hans minne
    lyste staden Marrakesh  
dit han lyftes ovan molnen
   av en flIygande kortege
Han var buren av soldater 
    med en bild som sitter i 
Champagnen torr och gratis
    och en gest för Victory

Spruance

Det borde varit Humphrey Bogart
- han var ganska lik -
som tog hans roll i filmer från 
”war of the Pacific”
Men den som ändå spelat honom 
banade en stig
Han avskydde publicitet
men ägna sig åt krig

Han föddes 1886 
i staden Baltimore
Och ingen har väl skvallrat om 
att barndomen var svår
Som självständig amerikan
så var han tyst och vig
Han avskydde publicitet
men ägna sig åt krig

Han ratade West Point och 
blev en havets militär
Studerade elektrisk kraft
och gjorde karriär 
Trots tjänsten i Europa
förblev han ganska blyg
Han avskydde publicitet
men ägna sig åt krig

Men Hitlers alla ubåtar
befäste vem han var
Han kallades ”Electric brain”
för sina snabba svar
Och när Pearl Harbor bombades
förlöstes hans intrig
Han avskydde publicitet
men ägna sig åt krig
                         
Till bakhållet vid Midway gick
eskadern ut beredd
Propellerplanen lyfte snart
när fienden var sedd
Han räknade distanser 
start och landning för allt flyg
Han avskydde publicitet
men ägna sig åt krig

Från Midway till Guadalcanal  
och Gilbertöarna
Marianerna, Ivo Jima
Filippinska sjöarna
Och invasion av Okinawa 
inte att förtig´
Han avskydde publicitet
men ägna sig åt krig

Han segrade och ingen
amiral har segrat mer
i avgörande sjöslag som 
commanding officer
Hangarfartyg i strid
ska inte exponera sig
Han avskydde publicitet
men ägna sig åt krig

Så många liv förlorades
i oceanens djup
”The flags of our father” blev 
en framtid och ett stup
Och världskriget passerade
som storslaget envig
Han avskydde publicitet
men ägna sig åt kriges

5. Humor & lätt ironi


En blandad samling visor, som hade kunnat bli fler om jag fått beställningar från någon annan än mig själv.

Sunset cruising kompletterar 50-talstemat i Mening och minnen samtidigt som den bryter den seriösa stilen. (Källa är boken Amerikanare med underrubriken krom, fenor och hästkrafter, 40-, 50- och 60-talare, Semic.)

Håll undan, Blackebergare och Till sjunde himlen gjordes till sånglustspelet Kvinnorna i Blackeberg, signerad Blå Tåget. Den hade också handlingen förlagd till 50-talet och sändes som radioteater 2003.

Perspektivet i Morgonstund är från min lägenhet i Gröndal i slutet av 80-talet. Det var också då, under den stora konstboomen, som Konstrond kom till - en glad kuplett med drastiskt korta beskrivningar av ett gäng då verksamma konstnärer, några av dem personligt bekanta. Dick Bengtsson hittades död i sin ateljé några månader efter inspelningen. Det var underligt att inse att frågan Dick Bengtsson, var är du? (ursprungligen en bildtitel, formulerad av honom själv) hade fått en ökad relevans.

Den någotsånär teologiskt bevandrade förstår att Hälsa Gud inte nödvändigtvis är ett utslag av religionskritik. Men en slipad kuplett mot tendenser i kristenheten.

Östersjövalsen var en lite för snabbt ihopkommen nidvisa från 1971 som snart blev inaktuell. Efter diplomatiskt erkännande något år senare var det möjligt att även inbjuda Östtyskland till Östersjökonferensen.(om den blev permanent, som i visan). Men titeln och den käcka melodin återstod, liksom miljöproblemen. Till CDn Moderna material gjordes texten mer tidlöst allmängiltig. (Här ytterligare något ändrad.)

Sunset cruising

Följ med till Sunset Boulevard
En Dodge Crusader leder färden 
De Soto Custom hänger på
chief Pontiac till den nya världen
Med en bärs och Marlboro
blir livet särskilt starkt och ungt
Parkera under stjärnorna
och allt är plötsligt tyst och lugnt 
 Men Packard Caribean kryssar 
mellan kokospalmer, solnedgång och kyssar

En Plymouth kommer åkande
som taxibil på gatan
med Nash och Chrysler Saratoga
avlånga som satan
En Mercury försvarar Ford
men Edsel är en riktig skam
Som Studebaker Champion 
så lyckades jag ta mig fram
 Men Packard Caribean kryssar 
mellan kokospalmer, solnedgång och kyssar

Till kvällens party on the beach
min älskling anlände med stil
i en fabriksny Thunderbird
Jag hade farsans Oldsmobile
Hon spydde ner den som en gris
Nu var vår framtid helt förstörd
Men i en Chevrolet Bel Air
blev hon därefter snart förförd
 Men Packard Caribean kryssar 
mellan kokospalmer, solnedgång och kyssar

Håll undan Blackebergare!

Håll undan Blackebergare, för estradör-extas
Här bjuder Sigge Fürst på snus med pulvriserat glas
Var natten svår när vinden ven
är kaffet svagt och Sigge sen
Här bjuder Sigge Fürst på snus med pulvriserat glas

Ge plats när Ragge Lundberg plötsligt hoppar upp på scen
Att spotta långt och hoppa högt är nästan samma gren
Är vinden mot och staven med
och formen toppad med besked
Att spotta långt och hoppa högt är nästan samma gren

Skjut ut kanoten, Fredriksson! Så ropar vi till Gert
Olympiadens guldmedaljer gör honom alert
Han paddlar medan åren går
med vågor i sitt blonda hår 
Olympiadens guldmedaljer gör honom alert

Vik undan folk! På cykelbanan kommer Yngve Lundh
Med slangar över axlarna från Bollnäs denna stund
Han sladdar runt en dosa snus 
och slickar nästan vägens grus
Med slangar över axlarna från Bollnäs denna stund

Bereden väg! Vid mikrofon ska Thory Bernhards stå
Så sjunger hon om Vildanden som manar sina små
För donnor och rejäla kvinns 
som längtande i Sverige finns
Så sjunger hon om Vildanden som manar sina små

Men först som sist är Sigge Fürst betrodd kom-fram-och-säg
Från Frukostklubben plockar han en käck förgätmigej
Hon heter Lill-Babs kort och rart
och sjunger lätt och underbart
Från Frukostklubben plockar han en käck förgätmigej

Till sjunde Himlen

Till första himlens grönska har du bara blivit till
i välfärdslandet Sverige med sitt smör, sin ost och sill
Med plikt att gå i skolan och fungera socialt
och demokratiskt veta vem i riksdan du har valt

Den andra himlen handlar om att äta nyttig mat
Att balansera födan klarar ingen välfärdsstat
Men den som måste tänka rätt kan inte äta strunt
En kostcirkel behövs för att dygnet ska gå runt

Den tredje himlen skapar du i anletets svett
Att hålla sig i form måste alltid vara rätt
Man spänner sig och tänjer sig och tränar intervall
och avslutar i bastun för att undvika bli kall
 

Den fjärde himlen blir i högsta grad materiell
En mänskovänlig bostad måste vara funktionell
Med vacker vardagsvara ifrån möbler till porslin
Abstrakta hänger tavlorna vid luftig tyllgardin

Till femte himlen kommer du med hjälp av juridik
Du lär dig i affärer paragrafernas musik
Noteringarna stämmer och skatterna blir rätt
Så vinner du respekt för ett genomärligt sätt

Den sjätte himlen handlar ju naturligtvis om sex
För positiva rytmer får man avstå porr och spex
Och finner man sin kärlek kan man bara sitta still
och vänta den man älskar och få göra vad man vill

Till sjunde himlen kan du bara komma genom Gud
Och bönar du och späker dig att följa Hans bud
och hoppas du på Evighetens ängder släppas ut
så är det ändå Nåden som förlöser dig till slut

Morgonstund

När dagen gryr och drömmarna 
försvinner in till sig
Då har jag vaknat levande 
och famlar efter kläderna

Sen brygger jag mitt kaffe 
och kokar upp min gröt
Tar på mig nåt mot kylan
Går ut och köper tidningen

Och ute rullar bilarna
på leden in mot stan
Ur gängorna fotgängarna
som tysta fiskar om varann

Så går jag hem till mig igen
och äter upp min gröt
Förlorar mig i tidens larm
till dagens första cigarill

Och nära är så fjärran
och världen är så stor
Och skogar dör och stjärnor föds
Jag fyller på min kaffekopp

Ja, stjärnor slocknar och dör bort
Jag sitter bara här
Den nya dagen, var är den?
- Jag går och lägger mig igen

Konstrond (Skriven 1988)

Nu samlas vi flanörer till en enda stor familj
I konstens stora gryta blandas peppar och vanilj
Vi strosar runt och morsar på varannan vernissage
och blickar runt på väggar av försåt och camouflage

Här metar Kalle Berggren i trankil resignation
och Gittan Jönsson blandar vitt i kvinnlig distraktion
På ytan kanar Olle Kåks med dalakarlsgemyt
Vid sidan av motivet släntrar skugglikt Harald Lyth

Rätt många som vi möter syntes redan sextiosju
Lars Gösta Lundberg strävar, men Dick Bengtsson var är du?
Jan Håfstöm går så långsamt runt och knyter tidens svans
och Lena Chronqvists kroppar bjuder upp i livets dans

Och Ola Billgren vänder sina bilder upp och ner
och pratar om nåt annat som man ändå inte ser
Professor med konturer är Marie-Louise De Geer
Bergenstråle Ekman i en form som målats skär

Och stadens gula gator visar upp sin bästa stass
Vi sitter på serveringar med kaffe, öl och glass
Till stenar och till berg förvandlar Peter sina djur
Roj Friberg gnider med grafit en vittrande kultur

Ja, överallt i Stockholm ställer konstnärerna ut
och allt är inte lika bra, men jag står gärna ut
och vandrar fri och lördagslycklig runt i denna stad
där konstens alla verkligheter gör en mänska glad

Hälsa Gud

En dag när jag gick ut på gatan mötte jag en präst
som kom emot mig i ett moln av avgasrök
Han dök på mig med ett bibelord och påstod det var bäst
att jag bad en bön för att ej för Gud på laxen lägga lök

Men jag sa:
Hälsa Gud att man kalasar på hans son
att hans himmel är en himmel som det kommer bomber från
I hans mun har man placerat en explosiv cigarr
och ögonen är dimmiga av avgaser och starr

Han ser sjuk ut där han hänger på sitt kors
Han tog på sig våra synder för att försona oss
Men det var nog inte välbetänkt för man undrar om han tänkt
att bli kringburen av bödlarna och inte komma loss

Ja, prästen han såg ledsen ut och såg sig skrämd omkring
Sen sa han med ett stänk av ironi:
”Det var värst vad du var insatt uti religiösa ting
Så länge kyrkan finns har Djävulen ett finger däruti”

Men jag sa:
Hälsa Gud att hans kyrka växt sig fet
Den har skogar, den har hus och rikedom i myckenhet
Och är man själv kapitalist blir det ju svårartat och trist
att ge sig på kapitalismens förtrycksmentalitet

Ja, hans kyrka är en del av industrin
och hans präster räknar vinster bakom nedfälld rullgardin
För att inte vapnen ska få fläckar så behövs det feta checkar
Och predikningen som följer blir sannerligen fin!

Nu ryckte prästen upp sig och sträckte fram sin hand
och log och sa att han bara ville fred
”Och du och jag”, så sa han ”vi bor i samma land
I vår kamp för fred och kärlek är alltid Jesus med”

Men jag sa:
Hälssa Gud att han har blivit populär
I USA såväl som Sverige är hans son en god affär
När han bänkar sig med tiggare så fryser alla diggare
När kapitalet söker alibi så finns han genast där

Hälsa honom att han fått en komisk roll
Han ser ut som kapten Bölja som får dras med Tott och Knoll
Att hans son nog ville väl, men att han ändå hade fel
Det blir aldrig något världsrike för kristendomens del!

Östersjövalsen (2014)

Morgon och blänkande vatten
sol och fågelskrik
Ubåtar kryper om natten
till nästa skärgårdsvik
På utrikesdepartementet
vankar ministern omkring
och tittar upp på firmanentet
Men där står ingenting

Östersjövalsen
virvlar omkring med oss
Östersjökonferensen
kom aldrig riktigt loss
På politikens blindskär
går kretsloppen i kvav
Men ingen säger hur det är
O Österjö, innanhav

Hajarna simmar på djupen
vältrar sig runt i dyn
när småfisk med kniven på strupen
tittar förgäves i skyn
Färjorna forsar som valar
när dom inte vattenfylls
Och alla är med och betalar
när Baltic Sea förgylls

Östersjövalsen
virvlar omkring med oss
Östersjökonferensen
tänder ett räddningsbloss
Fjättrade vågor rör sig
under sitt oljespill
Kaptenerna vet hur man uppför sig
och ändå tiger still

Torskar och laxar försvinner
Flyktingar vadar iland
Mänskor förlorar och vinner
vänskaps- och kärleksband
Till valspråk på nästa utredningsskrift
finns dessa bevingade ord:
Vatten är ett farligt gift
som omflyter Visby stift

Östersjövalsen 
virvlar omkring med oss
Östersjökonferensen
pågår väl jämt, förstås
Vågorna runt båten
dansar i din blick
Strömmingen är tillåten
så höj ditt glas och drick!

6. Riviga ramsor


Mina kapitelrubriker är med nödvändighet vaga och ibland överlappande. Men det behövdes ändå ett uppsamlingsheat för några udda texter.

Evig tillväxt är förstås en omöjlighet, men tillväxt är inte desto mindre något som politiker av olika färg rutinmässigt hänvisar till. Kanske finns det inga verktyg inom den ekonomiska vetenskapen för en anpassning till jordens resurser.

Kapitalets bön är givetvis också en ironisk titel. Som ett brott mot den tematiska titeln avslutar den Mitt hjärtas melodi. Till Mening och minnen hade jag uppgraderat texten och endast behållit kapitalets tro på den s. k. kärnkraften. Fortfarande skriver man i DN och värnar om den billiga energin. Men kärnkraften har aldrig varit billig och kommer att bli en tung börda för framtiden. Den förljugna propaganda som låg bakom utbyggnaden verkar fortfarande som ett aktivt gift i politiken. Kärnkraften (eller rätteligen fissionskraften) har hela tiden varit subventionerad med limiterade försäkringar, dolda avvecklingskostnader, olöst slutförvaringsproblematik och av verkligheten helt överspelade riskbedömningar. Läs gärna Åsa Mobergs bok Ett extremt dyrt och livsfarligt sätt att värma vatten som kom 2014 på Natur&Kultur.

Först blev Jag vill äga placerad som teatervisa, som den är skriven till ett manuskript av Marie-Louise Ekman. Det var en replik i pjäsen; jaget i visan är en roll. Alltsammans fanns liksom färdigt, nedlagt i språket. Men pjäsen kom aldrig fram. Och någon särskilt typisk teaterlåt är det ju inte.

Enbomvisan är en tidig låt, tillkommen efter läsningen av Säpometoder, tjallare och mytomaner av Gustav Johansson. Kompet består av en kör, som rytmiskt upprepar ”Bli anklagad för spioneri”. Enbomaffären kommer tillbaka med jämna mellanrum som exempel på svensk McCartyism. Men denna visa har aldrig spelats i Sveriges Radio.

Evig tillväxt

Evig tillväxt - heter framtidstron
Evig tillväxt - är vår religion
Evig tillväxt - liten vill bli stor
Evig tillväxt - som när gräset gror
Evig tillväxt - vår sanna politik
Evig tillväxt - för fattig och för rik
Evig tillväxt - ullstrumpor och skor
Evig tillväxt - för gamla människor

Evig tillväxt - så länge du är ung
Evig tillväxt - sjung av hjärtat, sjung
Evig tillväxt - mera konsumtion
Evig tillväxt - ständig expansion
Evig tillväxt - i himmel som på jord
Evig tillväxt - sanna mina ord
Evig tillväxt - inget kan gå snett
Evig tillväxt - på väg till helvetet

Kapitalets bön

Produkten skapar själva lågan
den livsluft som jag lever i.
En ständigt ökad efterfrågan
och konsumtion av energi.

Kärnkraftverk som producerar
radioaktivitet
som inget slutförvar hanterar.
Men vad bryr jag mig väl om det?

Jag samarbetar väl med Staten
och lobbar EU:s parlament.
Och tackar mycket snällt för maten
tills konjunkturerna har vänt.

Vapen säljer jag med mutor
för annars har dom inte råd
när kriget krossat alla rutor
och plundrat samtliga förråd.

Jag överfiskar alla vatten,
ger fan i konsekvenserna.
Och festar mig igenom natten 
på fiskekonferenserna.

Med bonusar på väg till himlen
förlöser jag min fantasi.
Sen går jag anonym i vimlen
på varuhus och schweizeri.

Fortsätt värma atmosfären
som smälter Syd- och Nordpolen.
Och översvämma landamären
tills inga kuster känns igen!

Gör underhållning av förtvivlan,
ett flimrande oändligt skval.
När tiden går till sista vilan
blir verkligheten digital!

Jag vill äga dig

Jag vill äga dig
och förpläga dig
Jag vill lära dig
och besvära dig
Jag vill höra dig
och förföra dig
Jag vill älska dig
och förhöra dig

Jag vill krama dig
och förlama dig
Vill bejaka dig
och bevaka dig
Jag vill smeka dig
och förneka dig
Jag vill höja dig
och förnöja dig

Jag vill plundra dig
och beundra dig
Jag vill söka dig
och föröka dig
Jag vill krossa dig
och förlossa dig
Jag vill föda dig
Jag vill döda dig

Enbomvisan

Kör: Bli anklagad för spioneri, bli anklagad för spioneri,
bli anklagad för spioneri, bli anklagad för spioneri, bli...

Enbom var en mytoman
han gjorde sig till utav bara fan

Att han var Sovjetspion gjorde Säpo känt
men i själv verket blev han Säpoagent

Det kalla kriget var sen länge begynt
och Werner Ryhninger blev vår McCarthy-Peer Gynt

För den fria fantasin och en andäktig publik
blev Enbom på straffarbete livstidsrik

Till domstolen kom sedan en i sänder
av Enboms vänner med bakbundna händer

Av vad Enbom och Säpo kokat ihop
gjorde Ryhninger ett åklagarscoop

Arthur Karlsson, Fingal Larson och Enboms bror
sprattlade förgäves i Ryhningers klor

Hugo Gjersvold var i dålig psykisk kondition
blev en munsbit för Ryhninger och fick livstidsportion

Leif Kihlberg var en utvald nämndeman
Som politisk redaktör för Dagens Nyheter skrev han

att kommunister borde motas ut överallt
kommunister spionerar och från öster drar det kallt

Så känner du någon som du tror är spion
så vänd dig till Säpo så blir du styrkt i tron

Och känner du dig dålig och inte riktigt frisk
så prickar dom dig som en säkerhetsrisk

7. Teatersånger


Allt kan vara teatersånger. Och specialskrivna sådana finns också under andra rubriker - exempelvis Mälardrottning eller den drömska Lustfärden. Efter millenieskiftet fick jag en idé att binda ihop sångerna från radiopjäserna Fallet Ramona och Fru Ramonas testamente med dialoger och dramatiska scener till en kammarmusical som jag kallade Konsten, fru Ramona efter sången av Leif Nylén... Personerna var

Fru Ramona Dominant primadonna
Winge Vältränad och labil ung man
Mari Vilsen tjänsteflicka
Uggla Plikttrogen kommissarie
Dr. Borg Psykiatriker och flanör

Vad pjäsen har för ärende går inte att säga. Undertexten, den symboliska handlingen, kan tolkas som den svåra vägen till ett konstnärskap. Med tanke på alla fina melodier och starka sångtexter, trodde jag att den kunde tilldra sig intresse - åtminstone som underlag för vidare diskussion. Jag skickade manus, synopsis och en CD med befintliga inspelningar till ett tiotal teatrar.

Så fel jag hade! Dom enda hederliga refuserna kom från Göteborgs och Stockholms stadsteatrar. Men intrycket var att dom egentligen inte hade läst, utan trodde det var något ”politisk från 70-talet.

Här har jag först samlat fyra Ramona-sånger.

Hösten, fru Ramona. I ekot av pjäsernas betydelse gjorde jag en anteckning i slutet av 80-talet, men skrev istället Situation på denna melodi som ursprungligen gjordes till en dikt av Erik Lindegren med titel från en målning av Stellan Mörner: ”Idyllens höga hatt kreverar”. Men en tidig höst långt senare kom anteckningen till nytta.

Texten till Winges vals var omarbetad redan till live-skivan Blå Tåget på Fågel Blå, medan Dr. Borg och Flyende vals står kvar med bara enstaka ord ändrade sedan radiopjäserna.

Teaterlivet och Spelet slutar har båda kommit till användning i teatersammanhang. Inspiration till låtarna var ett manuskript jag fått av Marie-Louise De Geer Bergenstråle (som hon hette då). Jag hade flytt från Rindö till Masthugget i Göteborg, där en del av visorna till Mitt hjärtas melodi blev till.

Hösten, Fru Ramona

Hösten kommer tidigt, fru Ramona
I vinden virvlar redan gula blad
Men ännu finns det värden att belåna
Förgänglighetens färger gör mig glad

Nej, hösten lämnar inget att förlora
Till wienervalser klingar våra glas
Och konsten, fru Ramona, är en hora
som ger den som betalar hans extas

  Men innerst har vi kvar en öm förening
  en blomstersäng dit kärleken oss för
  Där konsten mättar världen med sin mening
  som något bortom allt vi ser och hör

Så vilar vi tillsammans i det höga
och färdas i en rymd som hos Chagall
Men tavlorna på väggen hjälper föga
när pengarna blåst bort är sagan all

Winges vals

Ditt ansiktes vanvett gör
det som fanns i mitt liv 
till ett tomt tidsfördriv
Nu är jag utanför

Du har blivit min medelpunkt
När pianot jag rör 
finns det någon som hör
så nu andas jag lugnt
 

Men en dag
ska jag se dig i ungdom och dans i en gammaldags vals
Och jag ska
gå med dig i en värld där vi skrattar åt ingenting alls
Du ska bli min, Ramona 
Göra om denna tidsålders krassa elände
till en fest utan ände
till en sprakande, yrande, hisnande stjärntur
i de älskandes gyllne bur

Ditt ansiktes blekhet gör
mig så skakande matt 
att jag vakar i natt
Så förlåt om jag stör

Jag finns ju så nära dig
och jag skulle bli glad 
att få uppfylla vad
som kan väntas av mig

När jag går
ensam på gatan och tänker var jag ska slå till
Och jag ser
mänskor som jäktar men aldrig får gjort vad dom vill
Vet jag att du, Ramona,
är den frihet som gör att jag uppåt mig svingar
och att jag betvingar 
den värld som är din och som gör mig så säll
och så fruktansvärt kriminell

Ditt ansiktes styrka gör
att jag kryper i bot 
för att tillbe din fot
som en tjänare bör

Jag ser hur vi dansar bort
och med dig vid min arm 
blir jag lycklig och varm
i en dröm alltför kort
 

O att få
finnas hos dig i en rusande skön impression
Bara gå 
i parkernas skuggor och kyssas i all diskretion
Veta att vi, Ramona,
har en framtid tillsammans som ingen kan låna
ingen annan kan leva 
och som ingen kan ta och ingen kan håna
och släpa i smutsen ner

Dr. Borg

Det finns dagar då doktor Borg
vill ifrågasätta livets mening
Då han känner en verklig sorg
främlingskap och ett livs försening

Han vänder då sina ögon inåt
och söker vägledning i sig själv
Den inre värld där han finner sin gråt
det mörka stråket i själens älv

    Men annars är doktor Borg förnuftig
    Ja, han är bildad och konversant
    Han kanske inte är särskilt lustig
    men vad han säger är nog så sant

    Han är en man utan illusioner
    och allt han gör blir ett tidsfördriv
    Som när man visslar ”säg det i toner”
    mitt i ett borgerligt stilla liv

Han andas livet igenom andra
där han kan finna en sann intrig
Så skönt att röra sig, skönt att vandra
vid Ugglas sida och sola sig

Flyende vals

Han vandrar förvirrad med daggvåta ben
över slätten där morgonen gryr
Bakom honom staden och lyktornas sken
Han är sargad i själen och yr
Men världen omkring  honom ändras nu varligt
det finns inte längre nånting som är farligt
Han ser sig omkring och är plötsligt vaken
- en mardröm är blott nu hans jakt över taken

Hans ansikte gör en befriad grimas
när solskenet kammar hans hår
Han minns hur han sprang i konstgjord extas
omkring här på jorden igår 
Och allt som han ville och allt som han drömde
och mänskornas blickar som honom dömde
är kvar nu därborta bland det som han lämnat
- dom giftiga nålar man för honom ämnat

Nu går han av gårdagens skuggor förrådd
och ser sig uppstigen omkring
Den sol som har närt även drakarnas sådd
gnistrar om tusende ting
Och vi som har sett honom känner en frändskap
när han höljs i musik som en prick i ett landskap
Visst har han förtjänat en ljusnande framtid
- vår ensamhetsdröm i en mörknande samtid

Teaterlivet

Staden är så full av växter
Skogen är så full av skräp
och teaterpjäsens texter
fylls av skådespelarknep

Dagen är så full av svärta
Natten blänker full av ljus
fullt av möda och smärta
är teaterns stora hus

Livet är så fullt av frågor
Döden är så tömd på svar
När kulissen står i lågor
står teatern ändå kvar

Spelet slutar

Natten är så mörk och rymden är så djup
Stjärnorna är trappsteg över branta stup
Morgondagen kommer snart i alla fall
Solen sveper in oss i sitt långa svall
Inför era ögon har vi uppfört oss
skådespelat, ansträngt oss och våldfört oss
Var och en så sökte vi vår sanna roll
Mot varandra sökte vi på varsitt håll

Vi är projektioner av ert tänkande
Fynd i underjorden, plötsligt blänkande
Vålnader som dignar under mänsklig last
Mörka hemligheter som ni spikat fast
Under över alla under har ni sett
Ensam orkar ingen vrida fel till rätt
Men efter alla fruktlösa förhandlingar
bereder vi fantastiska förvandlingar

Natten är så mörk och rymden är så djup
Stjärnorna är trappsteg över branta stup
Som nattliga gestalter finns vi kvar i er
I gryningstimman kommer vi och tar i er
och ruskar er och frågar vad ni drömmer om
Och vad det under dagen är ni glömmer, som
gör att allt förtvinar och förtrycket stärks
Och spelet så naturligt att det inte märks

Men växter vattnas inte bäst av tårar
Och även om vi tjusar och bedårar
så är vi inga nätters bleka undantag
Blott artister som vill göra natt till dag
Och var och en så fortsätter vi våra liv
Kanske bjöd vi bara något tidsfördriv
Morgondagen kommer snart i alla fall
Solen sveper in oss i sitt långa svall

8. Stockholmsvisor


Några är färgade av en viss epok - som Stockholms nya vals med stämningar från det sena 80-talet efter Palmemordet. Men staden känns igen, liksom den tidlösa känslan av När koppartaken lyser.

Mälardrottning är från början skriven för en revyprimadonna. Tyvärr var texten inte färdigtänkt när den först blev inspelad och tryckt på konvolutet. Margareta Garpe, som hade försett Astrid Assefa med material, uppmärksammade helt riktigt svagheten i fjärde versen. På eget bevåg strök hon den helt enkelt! Varför kunde hon inte meddela mig? Jag hade ju redan åtgärdat texten!

Stockholmskildringen i Sjuttiotals-schottis handlar om en enskild person. Refrängen tar man efter behag, där den behövs.

Från 70-talet kommer också Vädersolens märke, där Vädersolstavlans medeltid sveper undan den kommersiella samtiden. Men tavlan är ursprungligen utförd av Urban Målare på beställning av Olaus Petri. Den avbildar ett himlafenomen som ansågs ha profetisk betydelse under reformationen och Gustav Wasas regeringstid på 1500-talet. Första versens sista rad är sedan länge utbytt:till och från gatorna steg suset av vilda sommarängar. Tonsättningen är av Leif Nylén.

I Hagalund blev en av Blå Tågets bästa inspelningar. Funkisdrömmen Blåkulla byggdes i början av 70-talet efter rivningen av den gamla kåkstaden. En nyinspelning finns på CDn till boken Polaroid i Hagalund (upplaga 300 ex.) med bilder från rivningen av Hagalund med omgivningar i slutet av 60-talet.

Där återfinns också en variant av Jag tog bilen in till stan. Den är skriven 1968, när jag som mest höll på med polaroidkameran.

Stockholms nya vals

Intrigerna spinns av människor med telefoner
Dom pratar och sväljer och säljer och köper sitt dunkla liv
Optioner, miljoner, det gör ingenting, det är snabba klipp
Dagen är över nu och natten dukar upp till fest och glam

Elektroniska pengar strömmar i blinkande flöden
Restaurangernas notor betalas med checkar och kontokort
Men gatljuset darrar som alltid i blåmörka vatten
Stockholm om natten irrar utryckslöst emellan gråt och skratt

Och blickarna möts och människor skiljs
Det finns ingen ordning i livet
Och botten går ur och vad är det som gills
och var nånstans  står det skrivet

En mördare flyr och han flyr genom nätter och dagar
Poliserna arbetar dagar och nätter i ur och skur
Men hur det nu går så går det så lätt in på villospår
Dagen är över nu och natten dukar upp till fest och glam

Men skugglös rör sig en spökgestalt
utanför vad som gäller
Han finns ingenstans och han är överallt
och ingen vet  när det smäller

Tyst mellan bilarna slingrar sig människor trötta
hemåt att äta och vila och leva sitt andra liv
Luften är mättad av lukter som ingen kan hjälpa
Stockholm om natten irrar utryckslöst emellan gråt och skratt

Och blickarna möts och människor skiljs
Det finns ingen ordning i livet
Och botten går ur och vad är det som gills
och var nånstans  står det skrivet

Men skugglös rör sig en spökgestalt
utanför vad som gäller
Han finns ingenstans och han är överallt
och ingen vet  när det smäller

När koppartaken lyser

När koppartaken lyser och när morgondimman lättar
över vattendrag och stadens hank och stör
När på tidigt tomma gator stegen ekar som av jättar
kan vi träffas för att veta vad vi gör

Vi kan klampa runt med plirigt tomma ögon där och skratta
vi kan dricka och skrodera och slå dank
Vi kan dansa i en ring och vi kan sjunga som besatta
när berusningen gör morgondagen blank

Vi kan dröja i min lägenhet och spela några låtar
och förnöja oss med kärlek och med vin
Vi kan sitta där och glömma alla osynliga tåtar
medan Poltergeisten krossar allt porslin

Vi kan resa oss på vingelben och visa lite tåga
vi kan rota runt i röken lite grann
Och i glöden lägga bild till bild och fråga efter fråga
tills förklaringarna falnar efter hand

Vi kan titta ut mot himmelen i natt på min balkong
och se stjärnorna som väntar på vårt fall
Och med filtar över knäna kan vi dra en liten sång
innan mänskosläktets saga bliver all

Vi kan blunda, låta nattens vindar smeka våra kinder
och i tankarna passera varje gräns
Och medan månen lyser mild och medan tidens trådar binder
kan vi drömma oss en evig existens

Mälardrottning

Din makt är känslan av en okänd hand
Ditt rus är resan till ett Österland
Din dröm en minnesbild som går i grönt
medan överflödets kval
gör fasaden strikt normal

Din flit förvandlar rikedom till tvång
Din ensamhet är gjuten av betong
Din frihet är en vind av vitt och grått
Mellan öar, berg och skog
får din längtan aldrig nog

Ditt vansinne förlamar hela stan
Din fräcka min gör klart att du är van
Din klänning med fördrivningar i gult
släpar stjärnorna i dyn
där du rör dig, blek i hyn

Din ton är surret av en evighet
Din lycka skimrande av gåtfullhet
Din glömska är en spegelbild i blått
som förlåter den du var
Melodin från flydda dar

Du vakar genom buller, larm och skrik
Du lyssnar efter tidens världsmusik
Du ler så mjukt när mörkret lyser rött
Står och talar telefon
under drömmande neon

Du slingrar dig med vilda kärleksord
Du sjunger lugnt om en förvirrad jord
Din blick är djup och kall och violett
som viol och ametist
Primadonna först som sist!

Sjuttiotals-schottis

Hon växte upp 
med långsam sans och måtta
enda dotter till en ensam mor
Hon var sexton år år sextiåtta
och vår värld var plötsligt vid och stor

Hon var med och ockupera kåren
hon var en av dom som blev rebell
Men illusioner krossades den våren
och av haschet blir man passivt snäll

    Men när bilar vrålar härs och tvärs
    medan tunnelbanan går där den går
    och klasskampen är dold och förskingrad
    och själen blir ett öppet sår

    Ja, då väntar jag på andra tider
    då gifter jag mig inte ännu
    Kommer råd så kommer hopp vad det lider
    Men stannar jag -  så springer du

Hon kom in på Konstfack 71
Flytta hemifrån när hon blev kär
Att skapa ur sig själv var inte lätt
och lärarna var aldrig där

Bland eleverna blev diskussioner
Det var något fult med måleri
Segrar Indokinas millioner
hur ska kampen här i Sverige bli?

    Men när...

Åren gick i nån sorts konstig slöhet
Hon tog ett kneg ibland som samarit
Hon var med och laga mat på Fröet
så länge någon vågade sig dit

Och på vintrarna så var det fester
vin och gräs hos någon gammal vän
Alla deltog i en stor orkester
i gemensam front mot ångesten

    Men när...
                                                                                       
Hon blev överfallen, blodigt slagen
när hon städade på ett hotell
Man blir misshandlad, så lyder lagen
om man är för omisstänksamt snäll

Men på Tetley, under almars grönska
som hon varit med och räddat kvar
var det skönt. Vad kan man mera önska
än att träffa vänner sommardar?

    Men när...

Hon kunde gå i sju demonstrationståg
men blev sittande till dan var slut
kvar vid grammofon där Rolling Stones låg
Men till Drakfesten gick alla ut

Så när borgarna en dag vann valet
var det inget nytt som hade hänt
Bara typiskt rätt åt sjuttiotalet
som för länge sedan hade vänt

    Men när...

Det blev för mycket vin och nattlig leda
för mycket ensamhet, för mycket prat
För lite arbete och ingen reda
Var behövs hon i vår välfärdsstat?

Och det var tider när hon inte våga
ut i stadens blanka tjut och dån
Hennes existens var satt i fråga
men hon visste inte varifrån

    Men när...

Och kärleken som skulle rädda allt
kunde inte ändra någonting
Hon ville ge och älska tusenfallt
Men hennes kille ville ingenting

Vädersolens märke

Det var en vind så stark att statens alla skattepengar
yrde runt om bleka tjänstemän som slog i sina skalor
Och på strömmen kretsa måsarna med tysta pappersvalor
och från gatorna steg suset av vilda sommarängar

Över människor som trott att själva staden var nervös
satt en vädersol och bågnade, ett järtecken i skyn
Det var en vind som riste öarna, en medeltida syn
och staden var en skärgård. Urban Målare var lös

Under slussen där trafiken i ett trollslag stannade
hördes vågorna som fräsande från Saltsjön slog mot sten
På perrongerna stod människor som log när vinden ven
medan andra börja gråta eller blev förbannade

Det var en vind som svepte med sig korsettannonserna
och dom jättestora skönhetsmedlen fanns där inte mer
Och i ögonen på alla oss som annars inte ser
lyste Vädersolens märke från reklamaffischerna

I Hagalund (1971)

Hus och ensamhet
och vägar, vindar, dagligt slit och evighet
och dyra konsumtion
och döda timmar, döda dagar utan ton
och vägar till och från
och shoppingcenter, daghemsbrist och långa lån
Och tankarna som slår mig
och kanske nångång får mig
att plötsligt revoltera, bara gå ifrån

Jag faller om din hals
jag faller om din kropp och drar en vals
om evighetens lön
om produktionen, dans och död och be en bön
om själens eufori
om pengars makt och samhället med mening i
Och ute skiner solen
och ljuden ifrån barnen
som långsamt växer, sitter ständigt i

Här dansar blåa hus
och trappuppgångar, ensambarn och kalla ljus
här dansar verklighet
här dansar du och jag på lina utan nät
här dansar också det
som band oss vid en tillvaro i ensamhet
Här dansar hela skiten
här dansar Lasse liten
i en värld som ej är större än han vet

Här dansar tider bort
här dansar alla hus och bilar inom kort
här dansar slavarna
här dansar alla mänskor upp ur gravarna
här fanns små hus en gång
här såg jag mänskor mötas, tala, hörde sång
Och när vi dansat färdigt
och alla återvänder
så ekar melodin inom oss natten lång

Jag tog bilen in till stan

Jag tog bilen in till stan
och min väg var likadan
som varje gång
när jag tänkt tillbaks
och klivit av vid Odenplan

Av klirret från en mjölkbutik
och av röster och av skrik
sätter jag samman så
mitt tidiga fyrtiotal
ur en barndom så minnesrik

Jag gick vid handen av min mor
och gatan var så ljus och stor
Och i stillheten
ekade ljuden av
en vedsåg och våra skor

Men korset på min rullgardin
följde med mig ända in
i sömnens rum
Där var jag suverän
och min filt var gredelin

Vi kasta boll emot en vägg
och reta farbröder med skägg
Men ingen i 
hela världen var
så snabb som Gunder Hägg

Det satt en fågel på en gren
och pissa fotogen
Sen flög han till
en annan gren
och sket en tegelsten

En rad av tunnor vid ett plank
stod med locken på och stank
Den som lyfte ett lock
och vågade titta ner
han blev rödögt och blindhetskrank

Och i en vägkrök stod ett hus
som badade i ljus
Och trädens skuggor
rörde sig långsamt runt
under viskningar och brus

Till Sverige kom ett magiskt ord
efter alla krig och mord
Det kom från Amerika
till varje sandlåda
Nu fanns Kallanka på vår jord

Så tar jag mig tillbaka hit
och parkerar fel med flit
Och min näsa piper
och knäna blöder
och huvet är fullt med skit

9. Innerliga sånger


En gång skrev jag andliga låtar på en konsertaffisch. Det vållade en underlig osäkerhet. En konsthanlare på ateljébesök ryggaade tillbaka inför tre kors på en av mina målningar. Jag gick inte ur svenska kyrkan när det var gängse i början på 60-talet..I tidens debatt skulle man antingen bli ateist eller katolik. Men jag var nog inte religiöst intresserad. Den militanta ateismen förefaller mig idag närmast som en fundamentalistisk sekt.

Men det finns förstås mycket att säga.

Dagen genom natten är titeln på en målning av Erik Olsson från 1935, tidigt inköpt av Nationalmuseum. Motivet i första versen är hämtat från denna målning, ett fönster i en bild som leder vidare i det nattliga ökenlandskapet. Jag tillägnade min svårt sjuka syster Helene denna sång. Där jag bor är det ofta stjärnklart. Jag lånade en bok om stjärnbilderna - som verktyg att greppa något annorlunda fjärran. Men jag kan inte säga var på stjärnhimlen Svanen egentligen återfinns.

I Stagnelius dikt Lustvandringen fann jag en form och melodi som överfördes till Lustfärden. (Stagnelius var en viktig referens i radiolustspelet Kvinnorna i Blackeberg, där Kanaans strand faktiskt ligger.)

Texten till Av Tomhet bar iväg med strofer ur ett omisskännligt andligt landskap. Ett begrepp som ljuset från ingenstans refererar till klassiskt ikonmåleri. Kjell Westling kallade låten för en gavott, och den har verkligen något av dansmelodi i rokoko.

Texten till Spår är bearbetad åtskilliga gånger, efter misslyckade inspelningar. Först hette den bara Sång, men den hade kunnat heta Dröm eftersom den består av minnesfragment från en sådan. I slutet av inspelningsdagarna till MENING OCH MINNEN föreslog jag ett improviserat försök i New Orleans-stil, medan musikerna ännu var kvar.

En diktares död skrevs efter mordet på John Lennon. Tredje versraden är senare åtgärdad.

Ave Maria är skriven i slutet av 70-talet till Schuberts kända melodi. Vers 4 och 5 har bytt plats till denna publicering.

Idén till Om jag bara lutar... dök upp på legendariska Sprängkullen i Göteborg i mitten av 70-talet.

Dagen genom natten

Dagen genom natten som ett fönster i en bild
Dagen genom natten målar ökenhimlen mild
I landskapet med ledstång blev verkligheten spilld
Dagen genom natten som ett fönster i en bild

Dagen genom natten har blivit dig beskärd
Dagen genom natten leder till en annan värld
Sagor och förvillelser intill din huvudgärd
Dagen genom natten har blivit dig beskärd

Dagen genom natten med statyer på ditt torg
Dagen genom natten genom seklernas försorg
För konungen vid Lützen var Gud en väldig borg
Dagen genom natten med statyer på ditt torg

Dagen genom natten ordnar vaka i ditt hus
Dagen genom natten skapar evighetens ljus
Månen står i ensamheten fjärran och diffus
Dagen genom natten ordnar vaka i ditt hus

Dagen genom natten förlöser dina steg
Dagen genom natten är kärleken på väg
I flykten över gränsen är du rädd men inte feg
Dagen genom natten förlöser dina steg

Svanen

När Svanen sänkte farten och Leda långsamt log
blev drömmen sönderriven av vingarna som slog

Du landade på vattnet och vaknade till sans
vid Vintergatans slöjor och dunkla elegans

Och majnatten stod doftande överallt omkring
med vitsippor i skaror och gullvivor i ring

Du kände dig som nyfödd men måste komma loss
I slottets gyllne salar hade Jungfrun börjat slåss

Och Tvillingarnas stjärnor fick äntligen klä skott
Nu darrade förrädarna och riddarna fick brått

En klättrade i träden, en stod på piedestal
och vårens tysta blommor spred längtan och förtal

Du ville vara ärlig och högst klärvoajant
fast Ormens bild var kluven och ingenting var sant

I förväg fick du öppna fördragets konvolut
men minnet blev blockerat och meningen tog slut

Förnekad är du evigt, förvandlad till ett barn
Den flaxande Svanen satt nu fast i rymdens garn

Lustfärden

Låt dig under himlens höjning
Ledas till ett annat land             
Långsamt lossa din förtöjning 
Glida ut från Kanaans strand        
Luta huvudet tillbaka
Stämma träff med hav och rymd      
Och den stjärnemjölken smaka
Vintergatans ljusa rand               

Under över alla under
Verkligheter överallt                  
Evighetens korta stunder  
Mitt emellan varmt och kallt       
Ner i grönskan för att sova
Drömma till föruttnelse
Formas som en gudagåva
Kärleken är jordens salt          

Genom himlasfärers spegel
Går jag trygg i blomsterfröjd     
Invirad i seklers segel  
Varv på varv gör tiden böjd      
"Guds Ande far på dufvovingar
Hallelujah! ur eterns höjd"         
Och Stagneli harpa klingar
Genom tiden dämpat nöjd    

Av Tomhet

Jag minns hela tystnaden
som en svävning i det höga
Ditt hår mörkt mot himmelen
Din blick ur stormens öga
Ihopkrupet flygande
och verklig i ditt skal
: Beundransvärd i ljuset som jag såg
men förnekad av mitt tal :

Var rädd om din inre rymd
när orden blir suspekta
Den heliga tomheten
gör människor förskräckta
En himmel är framtiden
förflutenheten glömd            
: Men helgon och profeter skrider fram
där ingen blir fördömd :

Av tomhet en spegelbild
där ingen längre blöder
I ljuset från ingenstans
har alla blivit bröder
Som råder en märklig frid
där inte livet kränks
: Förgänglighetens stora pastoral
med tystnaden till skänks : 

Spår

1.
Jag vandrar över marker mitt emellan land och stad.
Bland kardborrar och tistlar ska jag vänta på en vän.

På tomterna med taggtråd är det tyst och lite kallt.
Det ryker vid en tegelmur. Det lyser av en eld.

En kvinna vandrar därifrån med jättelånga steg.
Jag gräver under askan efter hennes medaljong.

Det regnar som i slutet av en film från fyrtiotvå.
I mörkret under muren står en benvit telefon.

2.
Ett fyrkantigt polishus. Svenska flaggan smäller hårt.
"Poliser är poliser" säger någon mjukt och ömt.

Jag sitter där och väntar i en glåmig korridor.
Och timmarna går undan. Men jag är nöjd och lugn.

En högtalare knastrar ordet "platsansökningar".
Jag vacklar genom rummet med en saltsöt smak av blod.

Man dunkar mig i ryggen. Man skakar varmt min hand.
"Så roligt att du kommer. Vi vet att du behövs".

3.
Ensam i det sista ögonblicket av en dröm.
Jag rör mig över gatorna och solen bryter fram.

En diktares död

Till minnet av John Lennon. Renoverad 2009.

Himlen på bilden är spänd mellan flaggor
Festtåget fryser med stelnade flaggor
Skolbarnen sjunger om sydliga landen
Föräldrarna vinkar.  En diktares död

Metropolernas media tvingar sig genom
Möten med människor går tvärsigenom
Drottningen talar och klipper av banden
Och dagar i livet.  En diktares död

Vännerna varnar förgäves för mörkret
Månen i vattnet som glittrar i mörkret
Festplatsmusiken från motsatta stranden
Den avklippta sången.  En diktares död

Ave Maria (musik Franz Schubert)

Ave Maria
Jungfru av jordens ensamhet
Du väntar som förbisedd och upphöjd
Du visar helhetens ande och form
Men Du vakar, bunden av lyssnandets bud
i förbidan och hjälplöshet
Din blick, Din syn och Dina ögon
är kvar bortom trötthet och sorg
- och Din längtan kvar under evighetens sigill

Ave Maria
Före dig går en grå figur
Han ler under huvan, så beständigt
och vässar sina förföriska skämt
Medan blodets färger i gryningens kant
reflekteras i liens egg
Din blick, Din syn och Dina ögon
är kvar under larmet av trots
- den Du älskar sparkar och gråter, skriker och ber

Ave Maria
Kriget rastrerar din ikon
Det mörknar bakom Dig. Dokumenten
förmedlar sprången av krasande död
Medan texter sprids genom flagor av sot
för en fred under stjärnorna
Din blick, Din syn och Dina ögon
är kvar som förmanande ord
- som en kunskap dold under dagens skal av förtryck

Ave Maria
Under din mantel, i ditt skrin
församlar du våra strategier
som om de vore global politik
Och vår omsorg rymde de oföddas rätt
och vår fortsättning vidare
Din blick, Din syn och Dina ögon
är kvar som ironisk signal
- sinnebilden för en förvåning innanför allt

Ave Maria
Bilden är talande och tyst
Du lutar dig lugnt mot intigheten
Din värdighet är det långsamma ljus
som bevarar tecknet Madonna med barn
emblematiskt för daglig tid
Din blick, Din syn och Dina ögon
är kvar som förenande länk
- som ett återsken av seklernas största publik

Om jag bara lutar...

Om jag bara lutar min panna ner mot bordet
så jag slipper ljuset och slipper se
och alla sorger och hela ruset
kan tömma ut sig mot bordets trä

Om jag bara blundar och aldrig talar
och inte vet någon morgondag
och bara drömmer om tomma salar
där ingen söker sitt sanna jag

Om jag bara lutar min panna ner mot mörkret
när natten skrider emot sin dag
så ser jag vännernas ansikten som glider
förbi som masker i festligt lag

Om mina barn bara går och leker
långt utom räckhåll för mina ord
i ljusa gläntor där solen steker
och bygger upp en helt annan jord

Om jag bara lutar min panna ner mot havet
där ljusen rör sig i dyningen
och bara visste att vännerna framför mig
inte försvinner i gryningen

Om jag bara simmar och vatten sköljer
den trista skiten ifrän min kropp
och ingen lögn eller sanning döljer
varifrån jag kan få mitt hopp

Om jag bara lutar min panna in bland molnen
där stora drömmar får tid och plats
och den förtvivlan ur pannan strömmar
som ryms i vindarnas luftpalats

Om jag bara sjunker igenom marken
och jorden släcker min cigarett
låter ett träd växa upp i parken
där jag försvunnit  på detta sätt

10. Årstider, Rindö


Här blir det praktiskt med rak kronologi (och inte omvänd, som jag annars gärna använder).

Det finns ett polaroidfoto på fallna löv taget 1969 i skogen på Rindö, från ungefär när jag skrev En höstbild. Den spelades in till Vargatider 1970, medan En sommarbild kom med på Brustna hjärtans hotell 1972. Vintersöndag (eller En vinterbild ) ekade på Slowfox 1974. En vårbild gjordes 1976 till min solodebut Mitt hjärtas melodi.

Vårvintermånad är epilogen på Rindö. Den blev skriven i ett svep med melodi och allt och spelades in till Upp över skummet 1984. Texten publicerades något år därefter torrt och utan förklaringar i ett nummer av den litterära tidskriften i minne. Där måste Tommy Körberg ha fått syn på den.

Han borde ha förstått att den redan var tonsatt och inspelad, men det framgick ju inte av tidningen. 1987 fick jag veta att han givit den till sin ackompanjatör, Stefan Nilsson, för tonsättning. Men jag fick aldrig höra eller godkänna resultatet. Den kom inte med på den då aktuilla skivan och jag trodde att saken var utagerad. Men våren 2014 fick jag reda på att den fanns på Spotify. Min son Andreas hjälpte mig att lyssna på den.

Jag var inte nöjd. En visa kan ha olika melodier, men tonsättaren måste förstå textens rytm, som i det här fallet är 3/4-takt. Det blev en omständig process att få bort den. Efter en inledande kontakt försvann Sonys representant och svarade inte på mejl. Jag fick så småningom hjälp av en jurist från SKAP. Mina motiv ifrågasattes. Efter åtskilliga månader lyckades han genomdriva att Tommys version togs bort från Spotify. (Jag skulle verkligen önska att Tommy ville försöka med originalmelodin. Ja, flera av mina sånger borde passa honom.)

En höstbild

Jag gick en dag
på en ensam spatsertur för att få tag
i det märkliga vanvett som alltför länge
hade fått lägra sig i min hjärna.

Jag visste ej
nånting om vad det var för problematik.
Men jag rörde mig långsamt. Det värkte omkring mig.
Det pågick en kamp mellan liv och död.

Hösten var här
och vädret var kallt och ganska blött.
Naturen omkring mig var ogenomtränglig.
Jag såg inte skogen för bara träd.

Jag stannade upp
stod och stirra en stund på markens löv.
Då märkte jag plötsligt att här fanns ett minne,
en doft av ett budskap ur det förgångnas djup.

Ord av en röst
som försvann.  Men att ljudet fanns kvar
i vinden omkring mig som sopade löven
och städade bilden framför min blick.

Tydligt och klart
i ett skogsbryn en vinkande ljusklädd gestalt.
Jag vinkar tillbaka, men törs inte ropa.
Och vinden är full av livliga blad.

En sommarbild

Sommarn är här med allt otäckt besvär
och jag ser hur det rör sig i gräset
Världen är full av solsken och gull
och värmen har slagit omkull mig

     Grönskan ha gjort att jag glömt allt stort
     och att jag försummar min möda
     Kampen som pågår på annan ort
     djupt under sommarens gröda

I bladet jag läser som fläktar och slår
är Ålandsfrågan ej avgjord
Per Albin är kvar medan Sandler går
och krigsmolnen hopar sig tunga

     Men den värld som jag ser har ej rört sig mer
     Förstenad har sommaren stannat
     Fjärilen flyger och flickan ler
     Solen är tung så förbannat

Tiden är låst under lövskogens blåst
när jag blundar så upphör min tanke
Men vad är det för skratt som rullar i natt
medan bomberna faller så nära?

     Tänk att leva befriad i sus och i dus
     med estetiska raffinemanger!
     Ja, poeten han sover sitt sommarlovsrus
     virad i blomstergirlanger

Jag vaknar bestört på en tistelört
vid att skyfallet slår uppå pannan
Mullret som stört, som i drömmen jag hört
har gjort att min syn blir en annan

     Tryggheten här är en ren chimär
     ingen sommar kan ju garantera
     att det som jag tänker och den som jag är
     utan vidare kan existera

Vintersöndag

Vintersöndag
Snön lämnar över himlens lyskraft
Vitt över visset gräs. Och luften
ekar av hundskall ifrån grannarna

Ett bett i luften
Ljuset är grått och jämnt fördelat
Eken med stela blad. Och tystnad
råder för minnen mellan tallarna

Ändå så finns jag under isen
Ändå är tystnaden ett hån
Det innestängda mumlet ifrån husen
som både griper tag och drar ifrån

Vintersöndag
Dagen som långsamt töms. Den låga
himlen som stryker takens pannor
Bilder att frysa ner för tankarna

Hus som andas
Natten är nära nu. Jag flämtar
Den kommer från alla håll
Lägger sig tätt inpå mitt ansikte

Ändå så finns jag under isen
Ändå är tystnaden ett hån
Det innestängda mumlet ifrån husen
som både griper tag och drar ifrån

En vårbild

Allting har passerat där jag står
Snöns bandage har lämnat markens sår
Överallt omkring mig är det vår
Blänk av blommor, solsken i mitt hår
Inom mig går strömmar
Du i mina drömmar, som igår

Öveer mig drar lätta moln förbi
Doft av mylla, surr och fägelskri
Vad är det jag ensam lever i?
Paniken i naturens tivoli
Inom mig går strömmar
Du i mina drömmar, inte vi

Jaget under denna himmel är
underordnad bildens karaktär
Liv är ingen exlusiv affär
Överallt finns formerna som bär
Inom mig går strömmar
Du i mina drömmar, inte här

Vårvintermånad

Nu kommer ljuset med skogarnas blånad
Nu sträcker flyttfåglar över mitt berg
Här är förändringens vårvintermånad
och hela landskapet visas i färg

Och jag står ensam i mitten av livet
där horisontlinjen kräver min blick
Jag samlar mod för att kunna ta klivet
mot nya vidder i helhjärtat skick

Och så passerar mitt livs katastrofer
i mina tankar, och lyckans minut
var aldrig mera än några små strofer
om hur jag minns att en vårdag ser ut

Så varför skulle jag plötsligen våga
och sätta kursen mot främmande kust
när mina anspråk har blivit så låga
som några rader om längtan och lust

Och solen strålar som aldrig tillförne
och vattnet glittrar och vindilar slå
Men i mitt hjärta har satt sig ett törne
Jag börjar frysa, men kan inte gå

Men länge lever en känsla, ett minne
genom decenniers lagrade spår
om att med vidöppet hjärta och sinne
få gå förlorad i villande vår

11. En gång i världen


Rubriken samlar texter med mer eller mindre självbiografisk anknytning. Här har jag frångått omvänd kronologi, och håller mig till biografisk sådan, oavsett när låtarna är skrivna eller inspelade.

När jag föddes var det krig. Den motsägelsefulla blandningen av krig och kristendom var det nog många barn som växte upp med.

Grabbarna från söder. Lumparminnen är ofta tråkiga för dem som inte var med. Det här är ett försök att ändå berätta. Den omvittnade olyckan inträffade i november 1957.

Skaw race -66. Berättelser om stormseglatser kan möjligen konkurrera med värnplikten i tristess. Det kommer lätt in ett element av skryt och bravad, medan hav och vind och elementens raseri inte låter sig skildras. Men med en enkel melodi blev uppgiften intressant. (Poeten Gunnar D. Hansson har berättat hur han hjälpte sin far att bärga en norsk besättning som gått runt med sin båt på samma bog som vi under denna havskappsegling.)

Till Skagen. Jag blev tvungen att revidera den sista versen, som väl fortfarande känns lite för privat. Man kan faktiskt stryka den, och stanna vid utflykten till Skagenmålarna vid förra sekelskiftet. Och ta om första versen som avslutning!

Äntligen ensam igen.. Till mina jubileumskonserter när jag fyllde 80 år, framförde Martin Rössel denna rock- eller country-ballad. Jag hade bett honom stryka den poänglösa epilogversen, och hela låten fick relevans och nytt liv.

Problem. På Fågel Blå-konserterna 1981 blev denna text bara deklamerad. Senare anlände en valsmelodi.

(Sambandet mellan Till Skagen, Problem och den långt senare skrivna Skaw race blev manifesterat i kompositionen Skagerack som del av en ljudinstallation, beställd av Sthlm Stad, på ett äldreboende i kvarteret Svalrocken, Långbroberg.)

När jag föddes var det krig

När jag föddes var det krig
     Gud som haver barnen kär
Franco segrade i Spanien
Hitler rustade och skrek

Och min far var officer
     Se till mig som liten är
Han var ansvarsfull och stark
medan mor var ung och glad

Många allvarstyngda män
    Vart jag mig i världen vänder
fylldes av en högre plikt
Lydde order och försvann

Vinter avlöstes av vår
     Står min lycka i Guds händer
Ransoneringsjämlikheten
redde vardagslivet väl

Jag blev äldre varje maj
    Lyckan kommer, lyckan går
Men dom vuxna visste bäst
fast dom ingenting begrep

Det blev fred en vacker dag
     Du förbliver, Fader vår
Genom svårigheter når jag
kanske stjärnorna till sist

Grabbarna från söder

Jag ryckte in på I ett i maj 57 
och hamnade från början i sjukvårdspluton
Kommenderades till underhållning efter några dar 
direktsändning i radio, ledd av Sigge Fürst
I brist på Ulla Billkvist var Thory Bernhads där 
och framförde ”Någonstans i Sverige” 
Från utdelade texter skulle alla sjunga med 
att  ”Här kommer grabbarna från Eken”
Det kändes lite tillgjort gement och populärt
men Sigge var gemytlig med korpral och general

För fänriken var exersis en kollektiv balett
och blanka kängor grundläggande för 
att den enskilde soldaten skulle lära disciplin
stanna på sin post och stupa för sitt land 
Vi ålades att hälsa på varje sorts befäl
och lärde oss att skjuta med pistol
Det var ju lite kul när vi ställde upp Givakt!
och Vänster om, Avdelning framåt marsch!
Marscherade till utspisning: Avdelning Halt
Vi stannade perfekt och var Lediga till rast

Jag hade nog för smala armar, var för introvert
Plötsligt skulle några sållas bort
Vi befalldes att klä av oss och nakna en och en
posera för regementsläkarens blick
Nu blev jag refuserad och kunde välja fritt 
mellan skyttekompani eller koktross i fält
Valet var ju självklart. Jag ville laga mat
och hamnade bland grabbarna från söder
Där var det liv på luckan med rock och westernböcker
”Hårda bud i Saratoga” och ”Duell i gryningen”

Tillbaka i augusti efter skördepermission 
tog vår fanjunkare grepp om våra liv
och styrde oss i trossens alla uppgifter och plikter 
(På luckan satt ett gäng som alltid spela poker)
Näringslära, rengöring, lektioner om motorer
och prickskytte med k-pist och kasta handgranat
Snart gick vi också högvakt med vaktparad och allt
och klämde oss över Norrbro
Som uppskruvade robotar till nytta för turistmen
med avlösning av vakter till posterna runt slottet

Det var lagom med mygel av att bara vänta order
tills vi dundra på manöver med bilar i terräng
Då var det bara järnet när allting skulle funka
Fem - sex personers koktross till varje kompani
Vi fick jättefina varor som fläsksidor och nötkött 
morötter, potatis, limpor, ärtor, mjöl och gryn
Till vedeldade spisar under koktrosscamoflage
med k-pistarna upphängda centralt 
Och mejeriprodukter. En omkastning i läget
kunde tvinga oss att bryta och snabbt dra därifrån


Sista lördan i november fick jag chans till permission
fick bråttom till kansliet för att få en underskrift
Väl utanför vid grindarna skulle många in till stan
Jag gick mot busshållplatsen. En bit därifrån 
stod dom som bruka lifta. Det var grabbarna från luckan 
Varodell och Ceverin. Och Edwinsson och Svenson. 
En amerikanare som sladda in var bred och generös 
Jag sprang ditåt några steg. Men dom var ju redan fyra 
Tillbaka in i väntkön kom bussen ganska snart
Vi packade oss in och snart tätnade trafiken 


Obegripligt sakta börja bussen krypa fram 
Något måste hänt därfram vid Haga norra grind  
Det verka som ett bilvrak blivit fast och demolerats
Det var en djävla röra. Långsamt åkte vi förbi 
Sen minns jag ingenting. Det var bra att komma hem
I söndagens tidning fanns bekräftat vad jag sett 
Sex ungdomar var döda, fyra liftande soldater
En grabb som nyss fått körkort hade stajlat för sin tjej 
Deras huvuden blev kapade när taket skalats av

Regementet hade ordnat med militär begravning
Jag minns någon kyrkogård med svarta, kala träd
Vi bar våra kamrater långsamt i parad
Med sex man per kista var vi sammanlagt 24
Men Edwinsons morsa kommer jag särskilt ihåg

Edwinsons morsa kommer jag särskilt ihåg

Skaw race 1966

Det började i medvind
med sommarbrisen från sydväst
Nu var det dags för Skaw Race
och bakom oss en veckas fest
På vägen från Lynetten
med glada färger, läns och slör
längs Öresund till starten
strax norr om Helsingör

Vi gynnades av medström
och alla segel upp i topp
bland båtarna klass fyra
som tvingades att hålla upp
Men efter klockan arton
var porten fri till Kattegatt
Långt norrut en armada
som spinnakrarna satt

Men plötsligt fram i täten
revs försegel med väldig fart
och förrn man hade anat
så var det redan uppenbart
Nu började nordvästen
nu rådde stadig bidevind
Och genuan blev skotad
med stänk på vänster kind

Då kände vi oss nöjda
med väder för en klinkbyggd skorv
Försedda med en skaffning
av kassler, wienerbröd och korv
Två danskar och två svenskar
Torsten, Buller, Ulf och jag
Nu skulle det bli segling
nu var det hårda tag

I solnedgångens kuling
som ökade allteftersom
så fick vi reva segel
varannan timme natten lång
I vilda sommarnatten
blev havet som en åsig trakt
Med två man ner i ruffen
så delade vi vakt

På morgonen med stormfock
och revat ner till siffrorna
kom solen fram ur diset
och glänste grönt i vågorna
Och molnen blåste undan
i rymden över Kattegatt
Vi dansa över vågbergen
ut på Skagerack

Men ingen kunde äta
och inte värma något käk
Jag tuggade på kolor
och kände mig ovanligt blek
Långt ner i vågens dalgång
vid styrbords reling spydde vi
Men under oss låg båtar
vi seglade förbi

Den vita stormen smällde
och sittbrunn fylldes gång på gång
Vi tvingades att pumpa
till vindens gälla jubelsång
Där nere under ruffen
var allting blivet genomvått
Cigaretter, mat och böcker
flöt runt bland stort och smått

I västkustbranta vågor
där får det inte vara grunt
Vi avlöste varandra
var fjärde timme dygnet runt
tills vinden hade falnat
med Faerders fyrsken i nordväst
Långt upp i Oslofjorden
vi seglade som bäst

Till rors i mörka böljor
rök plomberna ur tänderna
Vi hissa bättre segel
förvirrat mellan länderna
och vände runt tillbaka
- historiens peripeti -
Den boj vi skulle rundat
den var vi långt förbi

På tredje dagens morgon
euforiskt efter stormens dop
med Persgrundet bakom oss
och vinden halv för sex - sju knop
Nu var det stadig segling
med sol och bris från ömse håll
Berusade av dyning
och riggen i behåll 

När Skagen kunde anas
så börja det bli ganska strömt
den friska brisen avtog
och dyningen förtona ömt
Då var vi nästan framme
men strömmen var ju rakt emot
Snart låg vi där i stiltje
med lösa block och skot

Och kvällen kom och natten
Små kalla kårar här och var
Vi sikta upp mot hamnen
när storsegel och drifter bar
I soluppgångens strålglans
så korsade vi pirens port
och girade mot kajen
för segel ganska fort

Där satt vi sen på bryggan
när Torsten gick och skrev oss in
och skålade i brännvin
befriade från disciplin
Jag vakna mitt i solen
i egendomligt urblåst skick
Det gungade på kajen
och gunga var jag gick

Nu var det dags för föda
och kanske ta en tår på tand
Med flera tänder borta
men hemma i ett annat land
Vi hade kommit tvåa
om blott vi seglat i klass fem
Nu blev vi nummer sexton 
och kunde hälsa hem

Jag åkte hem med färjan
från Fredrikshavn till Göteborg
Högt över havets vågor
där lättnad blandades med sorg
Vi fullföljde till Skagen
säsongens stora tidsfördriv
Nu var jag någon annan
Nu började mitt liv

Till Skagen

Var hälsad sköna morgondag
Hör hur sjöfåglarna skriker
Och på nytt det viner genom fall och beslag
när nattens stiltje viker
Och så kastar vi förtöjningen igen
Så förpliktande är friheten
Men när landet ligger bakom oss nånstans
känns det som om det förflutna inte fanns

Kom tillbaka sköna morgonstund
Låt vindens tankar vina
Låt seglen fånga varje värdefull sekund
och blås bort all sorg och pina
Och så hoppas, tror och väntar vi en vind
som en lagom smekning på vår kind
Och att havets vågor oupphörligt skönt
ska berusa oss och blänka blått och grönt

Farväl förlorade morgondag
Sol som bröts i brännvinsglasen
Hipp Hurra! Så drack vi till varandra med behag
på dom skimrande kalasen
Och vi skålade för livet omigen
Höjde glasen, sjöng om kärleken
Men när dagen runnit stod hon där igen
denna bleka dam med flor i månens sken

Var hälsad hårda morgondag
Nu möter sjön med stora kramen
Skifta segel! Se, här kränger du och jag
inom sekelskiftesramen
Medan tanken svindlar så en kort sekund
står det klart att båten gått på grund
Och med fasa ser vi hur den går i kvav
Sådant händer på förgänglighetens hav

Äntligen ensam igen

Han står på ett berg i skymningen
Stadens ljus lyser långt bort
Vinden från havet är kall och våt
Men han är så glad han är ensam igen
Han är äntligen ensam igen

Han ser tillbaks på sitt flackande liv
Någonting var det som blev så fel
Någonting var det som hindrade honom
att slå sig till ro som en stadgad person
Han är äntligen ensam igen

Med sin första kärlek hand i hand
ut i livet från barndomens skuld 
Bröllopsresan i Spaniens sol
Men när sonen var två blev han själv bara en
Han är äntligen ensam igen

Och han minns den sommarens ensamhet
Resor i kvällen till glömska och regn
Tankar på tomgång i en vrålande bil
Nästa kärlek var kort, men vägen var lång
Han är äntligen ensam igen

Och den stora passionens dunkla intrig
som inte klarade dagens ljus
Ja, spelet var högt och fallet blev långt
när hon drog sig tillbaks och sommarn var slut
Han är äntligen ensam igen

Och han tänker på nätter som gått sedan dess
Kvinnor som sett honom komma och gå
Kärlekens löjliga omåttlighet
Den distanslösa värld där svartsjukan rår
Han är äntligen ensam igen

Och så mötte han henne som slogs för sitt liv
Slogs mot patriarkatets förtryck
Kampen var viktig, men hur han än stod
så blev han till slut mer symbol än en man
Han är äntligen ensam igen

Men den unga dam som han träffade sist
styrde och ställde och ville så väl
Lusten var varm, men vardagen kall
Vart han gick var han fjättrad av osynlig tråd
Han är äntligen ensam igen


Och han står där i mörkret när dimman tar vid
I fjärran viner en motorväg
”Var finner jag henne, mitt hjärtas kamrat?”
Och han ler lite lätt år att bli så banal
Han är äntligen ensam igen

Problem

Nu sliter skoten hans hand
Vinden vräker hans båt över vågkammens rand
På nytt och på nytt styr han upp över skummet
Tillbaka till början i tiden och rummet

Han var en erfaren man
Men han  vände och vred sig: falsk eller sann?
Dagen var motig och natten var svår
Så gick det på i oändlighet år efter år

Han åkte alltid iväg
Med dom magiska stövlarnas sjumilasteg
Från den mjukaste kyss till en dömd kontinent
Så blev kärleken något som kunde ha hänt

Han hade fel perspektiv
Jättedamer som styrde och ställde hans liv
Från början till slutet var kraven för stora
Det var ingen som vann, men han själv som förlora

Han var i eländigt skick
Bara tillfälligt fri varje nytt ögonblick
Berusning, besvärjelser, kvinnor och sång
Glömma bort och gå vidare gång efter gång

Han var så hjälplöst försen
Som en skuta i storm med en ensam kapten
Fångad i vågornas melankoli
Som en gammaldags hjälte på xylografi


Nu sliter skoten hans hand
Vinden vräker hans båt över vågkammens rand
På nytt och på nytt styr han upp över skummet
Tillbaka till början i tiden och rummet

12. Emblematiska sånger


Ett knippe sinsemellan olika låtar som kanske mest jag själv upplever som emblematiska - det vill säga symboliskt markanta eller på något sätt bestämda i betydelse.

Villanella -55. Innan han omkom i en dykolycka 1956, rapporterade upptäcktsresanden Olle Strandberg från någon söderhavsö hur infödingarna sjöng den senaste calypson, med omkvädet Hillevi Rombin is Miss Universe. Sommaren 1955 hade jag fyllt 17 år. Berättelsen Språkresan i boken Mening och minnen handlar om en månad i Darmstadt, tio år efter andra världskriget. Konturerna av vad kriget innebar började tränga in i mitt medvetande.

En Mr. Walker har av Gert Z. Nordström i boken konst bilder pedagogik (2011) analyserats som exempel på ett litterärt självporträtt. Uppsatsen heter Två självporträtt.

Och du som är ett barn Texten undviker kristen symbolik med hjälp av dom fyra elementen. Den skrevs ursprungligen på beställning av Aja Eriksson för filmen Möte i Kosmos. Sedan dess har jag spelat in den två gånger. Men efter påpekande från min dotter Vera Mårtens har verserna tre och fyra fått byta plats.

Dröm en dröm. Ja, vad ska man säga?

Tidens gång är en sorgmarsch, inspelad först med Stockholm Norra. Senare gjordes en version till Prickar på mitt golv, varifrån den fick ge namn åt en samlings-CD med urval från mina LP-skivor.

Vägen till Klondike. Det finns en fantastisk bok: Guldgrävare i Alaska av Murray Morgan (R & S 1969) med svenskättlingen E. A. Häggs fotografier.

Det var en sådan dag blev en ofta använd slutlåt för Blå Tåget.

Villanella -55

Vem brydde sig om kriget och hemskheter som spörs?
I femtiotalets mittpunkt var idyll och framgångssaga.
Hillevi Rombin is Miss Universe.

Vem kunde konsumera, vem fyllde på sin börs?
Hösten kom på våren med Dior, Balenciaga.
Vem brydde sig om kriget och hemskheter som spörs?

Vem hoppades få sova men hela tiden störs?
Telefontrådarna viner, de dödas röster klaga.
Hillevi Rombin is Miss Universe.

Vem spelade på flygel tills känslosträngar rörs?
Det kalla krigets reaplan ska drömmarna förjaga.
Vem brydde sig om kriget och hemskheter som spörs?

Vem vaknade i ottan när strupen liksom snörs?
Man litade på terror men ifrågasatte aga.
Hillevi Rombin is Miss Universe.

Vem gjorde dessa strofer som till femtiotalet förs?
Är villanellan skriven för att tillfälligt behaga?
Vem brydde sig om kriget och hemskheter som spörs?
Hillevi Rombin is Miss Universe.

En Mr. Walker

Godafton, spegel
Du ser mig som en vän från ingenstans
Från verkligheten
där striderna förlorades och vanns
En Mr. Walker
som dyker upp i överrock och hatt
på stadens gator
där gatlyktorna speglas denna natt

En man från fordom
med drömmar om ett annorlunda liv
som saktar stegen 
och undviker ett ödesdigert kliv
En Mr. Walker
som dyker upp i överrock och hatt
på stadens gator
där gatlyktorna speglas denna natt.

Godafton, spegel
Så många år av kärlek och av sorg
En man från Stockholm
med rötter i det fjärran Göteborg
En Mr. Walker
som dyker upp i överrock och hatt
på stadens gator
där gatlyktorna speglas denna natt

Misstänkt försvunnen
men jagad från en glömskans kontinent
Ett jag i skuggan 
tillbaka som om inget hade hänt
En Mr. Walker
som dyker upp i överrock och hatt
på stadens gator
där gatlyktorna speglas denna natt

Och du som är ett barn

Det finns ett leende som går igenom hela världen
Det rör sig genom tiderna, det bärs av rymdens vågor
Det riktar sig till dig 
som avsked och farväl
Och du som är ett barn av jorden - vågar ta farväl

Men före leendet var elden, hettan var det enda
Som i en masugn kunde plötsligt intigheten smälta
Materian slog ut 
som kärlek i det blå
Och du som är ett barn av elden - leker i det blå

I vilda varma vatten byggdes en gång våra celler
På något sätt var havets vidder mänsklighetens vagga
Där präglades ditt liv 
som noter till en sång
Och du som är ett barn av vattnet - vaknar till en sång	            

På djupa himlavalvet sänder stjärnor nattens tankar
Men ödet är en annan sak, det kan man inte läsa
Och framtiden är fri 
som svaret i en vind
Och du som är ett barn av luften - lystrar i en vind

Dröm en dröm

Vakna till en annan värld
Vilse är vi på vår färd
Kärleken var utan nåd
Verkligheten blev ett spel
Morgondagen gick sin väg
Vakna till en annan värld

Arbeta så hjärtat slår
Glöm problemen av igår
Vit är snön som föll i fjol
Ögonblickets svarta hål
slukar allting i sin väg
Arbeta så hjärtat slår

Dröm en dröm i tystnaden
Hårda bud i gryningen
Friheten var inte fri
Haven räckte inte till
Skogen väntar på sin dom
Dröm en dröm i tystnaden

Tidens gång

Nu flyr minuterna
Nu flyger dagarna
Nu flyger höstens blad
och klirrar plötsligt sprött av is
Och runt vår tillvaro
sprider sig tystnaden
Dammet som lägger sig
på vittnesmål och protokoll

Nu flyr minuterna
Nu flyger dagarna
Nu kommer nätterna
med rökar under stjärnorna
Någon som närmar sig
andas ett ögonblick
Värmen som immar sig
mot mörkret över skogarna

Om dagen skrämmer verkligheten tankarna på flykt
förbindelserna bakåt bryts och fällan slår igen
Men kroppen rör sig punktligt i sitt rum av ren rutin
när allting ställs i ordning för problemen av igår

När allting ställs i ordning för problemen av igår
blir sommaren ett genombrott på väg mot ingenting
I vinden ifrån havet viskar gräset ömt farväl
Jag mönstrade som jungman på en gisten galeas

Jag mönstrade som jungman på en gisten galeas
och hälsades med skratt av skutans redlöse kapten
Bland stjärneblänk och irrbloss navigerar jag alltjämt
Vem bär min svarta kista när jag kommer hem från sjön

Vem bär min svarta kista när jag kommer hem från sjön
när trädens brus och havets dån är delar av mitt blod
Vem ler och tänder lyktan åt mig utan bitterhet
Och anar horisontens många punkter av små ljus

Vem anar horisontens många punkter av små ljus
när gryningens patruller sänds iväg åt alla håll
Soldater destinerade till samma ändstation
Om dagen skrämmer verkligheten tankarna på flykt

Vägen till Klondike

Vägen till Klondike 
var mycket lång och full av sten
Man drog genom landet
tätt efter varandra
i väldiga skaror
Men kvar utav guldet
fanns bara månens sken

Det var en sådan dag

Det var en sådan dag
som aldrig återkommer
Det stod bilder stilla
omkring oss och log

Jag såg med välbehag
på tingens alla former
Deras färger var ej illa
det räckte mer än nog

Det är en ödets lag
att verklighetens normer
var nåt man lärde sig att gilla
långt hellre än man dog

Så när vi nu till sist
tar steget ut i frihet
så rör vi oss i bilden
med välberäknad list